Carl Wiktor Andrén – Wikipedia

Ej att förväxla med Carl Andrén.

Carl Wiktor Andrén (även C.W. Andrén och Karl Viktor Andrén), född 5 september 1877 i Skinnskattebergs socken, död 24 februari 1944 i Stockholm, var en svensk ingenjör och byggmästare. Han var mellan 1924 och 1933 verkställande direktör i fastighetsbolaget Hufvudstaden.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Byggmästaren[redigera | redigera wikitext]

Andrén hörde till de talrika hantverkare som under slutet av 1800-talet och kring sekelskiftet 1900 kom från landsbygden till Stockholm för att dra nytta av den intensiva byggverksamheten i huvudstaden. Så ägnade han sig till en början åt produktionen av bostadshus i Stockholm. Han uppträdde även som byggherre, det vill säga att han köpte attraktiva tomter, bebyggde dem och sålde sedan. Andréns mest aktiva period som byggmästare låg efter 1910.

I Lärkstaden var han både byggherre och byggmästare för fastigheten Piplärkan 5 samt byggmästare för Piplärkan 6, båda tillkomna mellan 1910 och 1912. Som byggherre och byggmästare arbetade han ofta ihop med arkitektkontoret Hagström & Ekman.

Bland övriga byggarbeten kan nämnas:

  • Grönlandet Södra 11 och 12 vid Drottninggatan 94 / Wallingatan 5 från 1911 och tidigare Centralvaruhuset.[2]
  • Kulsprutan 1 vid Drottningholmsvägen 19-21 som han byggde 1910 i kooperation med byggmästaren Anders Baecklund[3]
  • Smeden 3 vid Kungstensgatan 12A från 1913.[4]
  • Landbyska verket 8 och 9 vid Engelbrektsplan 2 från 1915.[5]
  • Skandia-Teatern vid Drottninggatan 82, från 1924 med Filmindustri AB Skandia som beställare och Gunnar Asplund som arkitekt.[6]

Fastighetsdirektören[redigera | redigera wikitext]

Andrén var under 25 år anställd vid fastighetsbolaget Hufvudstaden, ett bolag inom Kreugerkoncernen. År 1923 rekryterades han som verkställande direktör till bolaget när man tillsatte en ”mer professionell” företagsledning.[7] Han verkar dock mest ha blivit omskriven på grund av att han åtalades för vårdslöshet mot borgenärer i samband med Kreugerkraschen 1932, men blev frikänd.[8]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Enligt folkräkningen från år 1910 tituleras han byggmästare och bodde med hustru Anna (född 1877) samt barnen Anna Lisa (född 1906) och Karin (född 1908) i fastigheten Vakteln 2 vid Danderydsgatan 24.[9] Senare omnämns han som ägare till egendomen Sandviks gård i Järfälla socken som han innehade under 10 år.[10] Han fann sin sista vila på Skogskyrkogården där han jordfästes i Heliga korsets kapell den 29 februari 1944.[11]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]