Bukayo Saka – Wikipedia

Bukayo Saka
Saka november 2022.
Saka november 2022.
Personlig information
Fullständigt namnBukayo Ayoyinka T.M. Saka
Födelsedatum5 september 2001 (22 år) [1]
FödelseortEaling, London, Storbritannien
Längd178 cm
Klubbinformation
KlubbEngland Arsenal
Tröjnummer7
Positionvänsterback, mittfältare, forward
Juniorlag

2008–2018
England Watford
England Arsenal
Seniorlag*
År
2018–
Klubb
England Arsenal
SM (GM)
168 (46)
Landslag**
År
2017
2017–2018
2018
2018–2019
2020
2020–
Landslag
England England U16
England England U17
England England U18
England England U19
England England U21
England England
SM (GM)
2 0(1)
9 0(0)
5 0(1)
10 0(4)
1 0(0)
32 0(11)
Meriter
2021–2022: Årets spelare I England[2]
* Antal matcher och mål i seniorlag räknas endast för de inhemska ligorna och är korrekt per den 29 april 2024.
** Antal landskamper och mål är korrekta per den 5 december 2023.

Bukayo Saka, född 5 september 2001 i Ealing, London, är en engelsk fotbollsspelare. Han spelar huvudsakligen som anfallsspelare/mittfältare till vänster eller höger för Premier League-klubben Arsenal, men vikarierade under våren 2020 också som vänsterback. Saka representerar även det engelska herrlandslaget.

Saka växte upp i stadsdelen Ealing i västra London och gick i Greenford High School. Han inledde sin karriär i Arsenals akademi Hale End, där han som nyfylld 17-åring erbjöds ett proffskontrakt och flyttades upp till U23-laget.[3]

Under sin tid som senior i Arsenal har Saka blivit mycket uppskattad av fansen eftersom han har spelat väldigt bra men också för att han är en av de egna från Hale End, Arsenals ungdomsanläggning.

Klubblag[redigera | redigera wikitext]

Bukayo Saka debuterade för Arsenals seniorlag den 29 november 2018 i en Europa League-match mot ukrainska Vorskla Poltava, där han blev inbytt i 68:e minuten mot Aaron Ramsey.[4]

Premier League-debuten kom 1 januari 2019 i 4–1-segern mot Fulham, där han blev inbytt mot Alex Iwobi i 83:e minuten.[5]

Efter att först ha slagit igenom som ytterforward i Arsenals ungdomsakademi fick Saka under våren 2020 axla rollen som vänsterback, sedan lagets mer seniora spelare Kieran Tierney och Sead Kolasinac varit skadade. I 4–0-segern mot Newcastle 16 februari 2020 utsägs Saka till Man of the Match, sedan han bland stått för en assist till Nicolas Pepes 2–0-mål.[6] Bara några dagar efter att ha skrivit på sitt nya kontrakt gjorde Saka sitt första Premier League-mål, 1–0-målet i 2–0-segern mot Wolverhampton.[7] Såväl säsongen 2020/2021 som 2021/2022 röstades han fram som Säsongens spelare i Arsenal; den förste att få utmärkelsen tv år i rad sedan Thierry Henri 2004.[8]

1 juli 2020 skrev han på ett längre seniorkontrakt med Arsenal.[9] Den 23 maj 2023 skrev han på ett till längre kontrakt med klubben.[10]

Internationellt[redigera | redigera wikitext]

Född i England av nigerianska föräldrar har Saka representerat Englands U16, U17, U18 och U19-landslag. Våren 2018 var han med i truppen när England var värdnation för U17-Europamästerskapet i fotboll för herrar 2018 och satte sin straff när England i semifinalen blev utslaget på straffar mot Nederländerna.[11] I september 2018 gjorde han segermålet när Englands U18-lag slog Frankrike på bortaplan. I november samma år debuterade han – och gjorde mål – för Englands U19-lag i en kvalmatch mot Moldavien.

I oktober 2020 togs han för första gången ut till Englands seniorlandslag, och debuterade 8 oktober i 3–0-segern mot Wales.[12] Det första landslagsmålet kom 2 juni 2021 i en vänskapsmatch mot Österrike som England vann med 1–0.[13] I 2021 års EM i fotboll spelade han från start den 22 juni i gruppspelets tredje omgång mot Tjeckien, och utsågs till matchens spelare.[14] I EM-finalen mot Italien 11 juli blev han inbytt i stället för Kieran Trippier. Efter 1–1 vid full tid och förlängning utsågs han att ta den femte straffen – hans första som senior – men straffen räddades av den italienska målvakten Donnarumma, och därmed var Italien mästare.[15]

Saka togs också ut för att representera England vid fotbolls-VM i Qatar 2022.[16] Han startade i första gruppspelsmatchen mot Iran och gjorde två mål i Englands seger med 6–2.[17]

Meriter[redigera | redigera wikitext]

Arsenal

England

Individuella

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Bukayo Saka: Overview” (på engelska). Premier League. https://www.premierleague.com/players/49481/Bukayo-Saka/overview. Läst 13 december 2019. 
  2. ^ [a b] ”Bukayo Saka wins mens POTY award for 2022” (på engelska). England Fooball. 23 september 2022. https://www.englandfootball.com/articles/2022/Sep/23/bukayo-saka-named-england-mens-senior-poty-for-2022-20222309. Läst 25 september 2022. 
  3. ^ Wheatley, Chris (29 november 2018). ”Meet Bukayo Saka: The latest Arsenal academy star making a name for himself” (på engelska). Goal.com. https://www.goal.com/en-us/news/meet-bukayo-saka-the-latest-arsenal-academy-star-making-a/1s5io5p2o0qk41kfp30ivme0rh. Läst 13 december 2019. 
  4. ^ ”'He is very important for us' - Emery excited by Saka's Arsenal debut” (på engelska). Goal.com. 14 december 2018. https://www.goal.com/en/news/he-is-very-important-for-us-emery-excited-by-sakas-arsenal/nxfi3kd76zop1soq6vivyqf09. Läst 13 december 2019. 
  5. ^ ”Saka breaks new ground for class of 2001” (på engelska). www.premierleague.com. http://www.premierleague.com/news/964882. Läst 11 juni 2023. 
  6. ^ ”"De kunde inte matcha vår energi i andra" | Arsenal Sweden”. www.arsenal.se. https://www.arsenal.se/nyheter/2020/02/48887-de-kunde-inte-matcha-var-energi-i-andra. Läst 20 februari 2020. 
  7. ^ Phil McNulty (4 juli 2020). ”Wolverhampton Wanderers–Arsenal” (på engelska). BBC Sport. https://www.bbc.com/sport/football/52177948. Läst 6 juli 2020. 
  8. ^ ”Bukayo Saka wins 2021/22 Arsenal Player of the Season” (på brittisk engelska). 90min.com. 8 juni 2022. Arkiverad från originalet den 28 september 2022. https://web.archive.org/web/20220928211055/https://www.90min.com/posts/bukayo-saka-wins-2021-22-arsenal-player-of-the-season. Läst 6 juli 2022. 
  9. ^ ”Bukayo Saka signs new long-term contract” (på engelska). Arsenal.com. 1 juli 2020. https://www.arsenal.com/news/bukayo-saka-signs-new-long-term-contract. Läst 6 juli 2020. 
  10. ^ ”Bukayo Saka signs new contract” (på engelska). Bukayo Saka signs new contract. 13 juli 2023. https://www.arsenal.com/news/bukayo-saka-signs-new-contract. Läst 12 juni 2023. 
  11. ^ ”England–Netherlands” (på engelska). UEFA. 25 juni 2019. https://www.uefa.com/under17/match/2024318--england-vs-netherlands/?referrer=%2Funder17%2Fseason%3D2018%2Fmatches%2Fround%3D2000833%2Fmatch%3D2024318%2Findex. Läst 13 december 2019. 
  12. ^ Phil McNulty (8 oktober 2020). ”England 3–0 Wales” (på engelska). BBC Sport. https://www.bbc.com/sport/football/54366319. Läst 23 juni 2021. 
  13. ^ Phil McNulty (2 juni 2021). ["England 1-0 Austria: Bukayo Saka seals win with first international goal". BBC Sport. Retrieved 2 June 2021. ”England 1–0 Austria: Bukayo Saka seals win with first international goal”] (på engelska). BBC Sport. "England 1-0 Austria: Bukayo Saka seals win with first international goal". BBC Sport. Retrieved 2 June 2021.. Läst 23 juni 2021. 
  14. ^ Jonathan Liew (22 juni 2021). ”Bukayo Saka’s versatility has Czechs flailing as England enjoy themselves” (på engelska). The Guardian. https://www.theguardian.com/football/blog/2021/jun/22/bukayo-saka-euro-2020-england-czech-republic. Läst 23 jini 2021. 
  15. ^ ”England lose shoutout in Euro 2021 final” (på engelska). BBC Sport. 11 juli 2021. https://www.bbc.com/sport/football/51198762. Läst 3 januari 2022. 
  16. ^ ”World Cup 2022: England squad features Maddison, Rashford and Wilson”. BBC Sport. 10 november 2022. https://www.bbc.com/sport/football/63585869. Läst 22 november 2022. 
  17. ^ Phil McNulty (21 november 2022). ”England 6–2 Iran”. BBC Sport. https://www.bbc.com/sport/football/63603382. Läst 22 november 2022. 
  18. ^ ”Chelsea 4–1 Arsenal” (på engelska). BBC Sport. 11 juli 2021. https://www.bbc.com/sport/football/48368406. Läst 3 januari 2022. 
  19. ^ ”Arsenal 1–1 Liverpool” (på engelska). BBC Sport. 29 maj 2020. https://www.bbc.com/sport/football/53871874. Läst 3 januari 2022. 
  20. ^ ”Ramsdale: "Segern bröt mental blockering"”. Arsenal Sweden. 8 augusti 2023. https://www.arsenal.se/nyheter/2023/08/71381-ramsdale-segern-brot-mental-blockering. Läst 10 augusti 2023. 
  21. ^ ”Chelsea 4–1 Arsenal” (på engelska). BBC Sport. 29 maj 2019. https://www.bbc.com/sport/football/48368406. Läst 3 januari 2022. 
  22. ^ ”England Lose shootout in Euro 2020 final” (på engelska). BBC Sport. 11 juli 2021. https://www.bbc.com/sport/football/51198762. Läst 3 januari 2022. 
  23. ^ ”Saka wins first EA SPORTS Player of the Month award” (på engelska). Premierleague.com. 31 mars 2023. https://www.premierleague.com/news/3124438. Läst 19 april 2023. 
  24. ^ ”Saka wins PFA Young Player of the Year” (på engelska). Arseblog. 30 augusti 2023. https://arseblog.com/2023/08/saka-wins-pfa-young-player-of-the-year/. Läst 30 augusti 2023. 
  25. ^ ”Arsenal Player of the Season: In first place...” (på engelska). Arsenal FC. 4 juni 2021. https://www.arsenal.com/news/arsenal-player-season-first-place. Läst 3 januari 2022. 
  26. ^ ”Arsenal Player of the Season: in first place ...” (på engelska). Arsenal.com. 9 december 2012. https://www.arsenal.com/news/arsenal-player-season-first-place-0. Läst 8 juni 2022. 
  27. ^ ”IFFHS Men's Youth (U20) World Team of the Year 2021” (på engelska). IFFHS. 9 december 2021. https://www.iffhs.com/posts/1514. Läst 3 januari 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]