Bolmen – Wikipedia

Bolmen
Insjö
Vid Piksborg.
Geografiskt läge
LandSverige Sverige
LänHallands län
Jönköpings län
Kronobergs län
KommunGislaveds kommun
Hylte kommun
Ljungby kommun
Värnamo kommun
LandskapSmåland
SockenTorskinge, Ås, Bolmsö, Dannäs, Tannåker, Södra Unnaryd, Angelstad, Odensjö, Annerstad
Koordinater 
  WGS 8456°55′35″N 13°42′11″Ö / 56.92635°N 13.70314°Ö / 56.92635; 13.70314 (Bolmen)
  SWEREF 99 TM6309937, 421066
Mått
Areal173 km² [1]
Höjd141 m ö.h. [2]
Strandlinje334 km [2]
Medeldjup5,4 m [1]
Maxdjup36 m [1]
Volym1,06999 km³ [1]
Flöden
Huvudavrinnings­områdeLagans huvudavrinningsområde (98000)
UtflödeLillån
VattendragsID­ (VDRID)632918-137437
GeoNames2720657
Status[1]
Ekologisk status God
Kemisk status (exkl. kvicksilver) God
   Miljöproblem[2]
Försurning Ja
Övergödning Nej
Miljögifter (exkl. kvicksilver) Nej
Främmande arter Nej
KällaVISS (SE629511-136866)
Övrigt
SjöID629511-136866
ID vattenförekomstSE629511-136866
Vattenytans ID (VYID)631305-137201
VattendistriktVattenmyndigheten Västerhavet (SE5)
Limnisk ekoregionSydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavets avrinningsområde, under 200 m ö.h.
Delavrinningsområde
Delavrinning ID (AROID)631393-137256
NamnUtloppet av Bolmen
Areal422,93 km²
Vattenytor173,56 km²
Sjöprocent41,04 %
Ackumulerad areal uppströms1 640,53 km²
Biflödesordning2
UtflödeBolmån (Ulvhultsån)
VattendragsID (VDRID)628145-137514
Avstånd till havet105 km
Medelhöjd149 m ö.h.
Område nedströms629467-136936
Källor[3][4][5]
Bolmen en mulen dag.

Bolmen är en sjö i Gislaveds, Hylte, Ljungby och Värnamo kommuner i Småland och ingår i Lagans huvudavrinningsområde. Sjön är 36 meter djup, har en yta på 173 kvadratkilometer och befinner sig 141 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Bolmån samt av Bolmentunneln som är en av världens längsta tunnlar. Vid provfiske har en stor mängd fiskarter fångats, bland annat abborre, bergsimpa, björkna och braxen.[6]

Sjön är Sveriges tolfte största sjö och Smålands näst största (efter Vättern). Bolmen är dock den största sjö som i sin helhet är belägen i Småland. Sjön är dricksvattentäkt för ca 1/2 miljon människor i främst Skåne, och ytterligare ca 1/2 miljon människor är indirekt beroende av sjöns dricksvatten.

Fakta om Bolmen[redigera | redigera wikitext]

Enligt lokal folktro[7] har sjön lika många öar som dagar på ett år. Detta kommer från sägnen om Ebbe Skammelsson. Sjön bildar tillsammans med Bolmsö centrum i smålandet Finnveden. Den största ön i sjön är Bolmsö som också är Smålands största ö. Till ön finns en bro på den östra sidan och en färjelinje som finns på den västra sidan från Sunnaryd som ligger på fastlandet till Bolmsö kyrkby. Sjön delas av kommunerna Ljungby, Hylte, Gislaved och Värnamo. Ljungby kommun omfattar sjöns östra och södra delar samt Bolmsö och ingår i Kronobergs län. Värnamo och Gislaveds kommuner ligger i Jönköpings län och omfattar nordöstra respektive nordvästra Bolmen. Sjöns västra del ingår i Hylte kommun som tillhör Hallands län men ligger i Småland.

Runt Bolmen har påträffats flera stenåldersboplatser. Bolmen avvattnas genom Bolmån till Lagan, genom dem hade Bolmen båtförbindelse med havet under vikingatiden. Under 1800-talet förekom ångbåtstrafik över sjön.[8]

Bolmen är färskvattenkälla till många skånska kommuner och vattnet leds i en stor tunnel ner till Skåne. Se vidare Bolmentunneln och Sydvatten.

Fiske i Bolmen[redigera | redigera wikitext]

I Bolmen finns 24 fiskarter och med sina många öar och vikar, som lämpar sig att fiska vid, har den blivit en populär sjö att sportfiska i. I det fiskrika vattnet finns gädda, gös och abborre men också lax och öring. Fiskekort måste lösas för att få fiska i Bolmen, dessa kan lösas som dag- vecka- månad- eller årskort. Dessa kan köpas lokalt bland annat på campingplatser, livsmedelsbutiker och även via fiskevårdsområdet. I sjön bedrivs också yrkesfiske, vars produkter kan köpas i fiskbutiker och fiskrestauranger i anslutning till sjön. Yrkesfisket är jämte friluftslivet bedömt som riksintresse.

Natur och djurliv[redigera | redigera wikitext]

Naturen runt Bolmen har en stor mångfald och variationsrikedom. Landskapet är flackt och naturskönt. Landskapet mellan Bolmen och Forsheda präglas främst av stora myrmarker, som till viss del är ganska orörda. Sjön omges för övrigt av barrskog och även stora delar med lövskog. Det finns också ett betydande inslag av odlingsmark.

Det ligger flera naturreservat i nära anslutning till Bolmen. Ett av dem är Svartebro som ligger vid Murån som mynnar i sydvästra delen av Bolmen, strax norr om Kafjorden. Murån har i sitt nedre lopp relativt orörda våtmarker med dominans av myrmark och en av de äldsta naturskogarna i Kronobergs län som består av minst 200-åriga bestånd av tall och gran. Förutom värdefulla miljöer för t.ex. kryptogamer, insekter och orkidéer finns här häckande duvhök.

Ett annat är Norrnäsudd som ligger i Bolmens södra delar, öster om samhället Byholma på spetsen av en udde. Udden har ett trädskikt av bokdominerad ädellövskog som är tänkt att fritt utvecklas till naturskog. I området finns även enstaka mycket gamla ekar och intressanta svampar. Rester av äldre bebyggelse finns genom det nedlagda torpet Norrnäs med intilliggande marker som nyttjats till åker och bete. På udden finns även en stenåldersboplats. Området är ett populärt utflyktsmål, speciellt för de båtburna. Ett annat intressant område är Slättö sand som ligger norr om Bolmen, där man hittar en sandstrand i de småländska skogarna. "Det ligger en öken djupt inne i Smålandsskogarna. Över markerna och mossarna lyser den med skimrande ökensken och om kvällarna får den dunkel glöd". Erik Palms ord kommer från årsskrift för Sveriges Natur, 1919.

Väster om Bolmsö ligger ögruppen Tira öar som är både naturreservat och Natura 2000‐område. Öarna är i huvudsak uppbyggda av isälvsmaterial i form av rullstensåsar. Markerna är till stor del bevuxna med naturskog som delvis är av urskogskaraktär. Förutom tall, gran och blandat löv förekommer områden med mycket lind. Fågellivet är rikt men känsligt med häckande arter som fiskgjuse, storlom, drillsnäppa, storskrake och kricka. Även bivråk, duvhök, sparvhök och lärkfalk förekommer på öarna. Växtlivet är mer sparsmakat men bjuder på bland annat orkidéer. Den största ön, Storö, vittnar om sjösänkningen i Bolmen och på ön Högaholm finns en fornlämning av ett hus från medeltiden (en s.k. källargrop). På sommaren är öarna populära för bad och friluftsliv.

Friluftsliv och turism[redigera | redigera wikitext]

Bolmenområdet är av riksintresse för friluftslivet och sjöns betydelse för turismen är stor. Omgivningarna kring Bolmen är rik på gammal kulturbygd och lämningar. Lämningarna finns från både från stenåldern, bronsåldern och järnåldern. Bland aktiviteterna märks fritidsfiske, segling, kanotning och bad. Detta tillsammans med de många sevärdheterna gör Bolmenområdet populärt för sommarturister. Turistverksamheten är relativt utbyggd med restauranger och campingplatser runt Bolmen. Småbåtshamnar finns i Sunnaryd, Bolmen samhälle, Bolmstad, Bolmsö och Odensjö. Inom Bolmenområdet finns också ett antal fritidshus, ca 800 i Ljungby kommun, 140 i Gislaveds kommun, ca 15 i Värnamo kommun och ca 70 i Hylte kommun. Sista helgen i juli varje år arrangeras Bolmendagen, vilket innebär att runt om i orterna kring Bolmen arrangeras olika arrangemang, detta lockar ca 12 000 personer att besöka någon av orterna kring Bolmen. Var fjärde år arrangeras också Bolmsödagarna. Första fredagen i augusti varje år arrangeras Bolmenmarschen, som är en tredagars vandring på totalt 125 km. Starten är i Ljungby tätort där också målet är efter att ha vandrat runt stora delar av Bolmen via Bolmsö. Vandringen går bland annat förbi den forntida borgen Piksborg från 1300-talet.

Delavrinningsområde[redigera | redigera wikitext]

Bolmen ingår i delavrinningsområde (631393-137256) som SMHI kallar för Utloppet av Bolmen. Medelhöjden är 149 meter över havet och ytan är 422,93 kvadratkilometer. Räknas de 82 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 1 640,53 kvadratkilometer. Bolmån (Ulvhultsån) som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 2, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 2 vattendrag innan det når havet efter 105 kilometer.[5] Avrinningsområdet består mestadels av skog (41 procent). Avrinningsområdet har 173,56 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 41 procent.[4]

Fisk[redigera | redigera wikitext]

Vid provfiske har följande fisk fångats i sjön:[6]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012. 
  2. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  3. ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  4. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  5. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  6. ^ [a b] ”Fångst arter förekomst” (Sökmotor). SLU. http://aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=3. Läst 7 oktober 2012. 
  7. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160816050000/http://www.hylte.se/turistochbesokare/seochgora/iebbeskammelssonskolvatten.4.712cd210145942e51a3b2d2.html?folder=19.5aef29d412f58e66c5d800013111&sv.url=12.712cd210145942e51a315bda. Läst 14 juli 2016. 
  8. ^ Carlquist, Gunnar, red (1938 (nyutgåva av 1930 års utgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 4. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 487 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]