Bengt Samuelsson – Wikipedia

Bengt Samuelsson
	Bengt Samuelsson ; LVA
Född	21 maj 1934 (89 år); Halmstad, Sverige
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Karolinska Institutet; Lunds universitet; Stockholms universitet
Sysselsättning	Biokemist, kemist, universitetslärare, läkare
Arbetsgivare	Karolinska Institutet
Utmärkelser
	Louisa Gross Horwitz-priset (1975); Albert Lasker Basic Medical Research Award (1977); Rosenstielpriset (1980); Heinrich Wieland-priset (1981); Gairdner Foundation International Award (1981); Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1982); George M. Kober Lectureship (1982); Utländsk ledamot av Royal Society (1990); Hedersdoktor vid Universidad Complutense (1991); Sir Hans Krebs-medaljen (1998)
	Redigera Wikidata

För personer med samma namn, se Bengt Samuelsson (olika betydelser).

Bengt Ingemar Samuelsson, född 21 maj 1934 i Halmstad, är en svensk forskare i medicinsk kemi, professor emeritus i medicinsk och fysiologisk kemi vid Karolinska Institutet.

Samuelssons forskning har främst rört steroider och prostaglandiner. För upptäckter rörande prostaglandiner och liknande biologiska ämnen tilldelades han nobelpriset i fysiologi eller medicin 1982.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bengt Samuelsson föddes i Halmstad där fadern Anders Samuelsson var köpman. Hans mor hette Stina Nilsson.^[12] Han spelade i ung ålder fotboll i Genevad/Veinge IF (f.d Veinge IF). Under studieåren i Lund mötte han sin hustru Karin (född Bergstein). De har en son och två döttrar. ^[13]

Samuelsson studerade vid Lunds universitet och vid Karolinska Institutet, där han disputerade för doktorsgrad 1960.^[14] Han blev 1967 professor i medicinsk kemi vid Veterinärhögskolan och 1973 professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Karolinska Institutet. Han var rektor för Karolinska Institutet 1983-1995^[15] och var ordförande i Nobelstiftelsen 1993-2005. Han promoverades till hedersdoktor till Carl von Linnés minne vid Uppsala universitets Linnépromotion den 26 maj 2007 och är dessutom hedersdoktor vid universitet i Chicago 1978, Illinois 1983, Rio de Janiero 1986, Kina 1986, Buenos Aires 1986, Madrid 1991, Milano 1993 och New Orleans 1993.^[16]

Han är ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien sedan 1981.^[17]

1977 tilldelades han Albert Lasker Basic Medical Research Award tillsammans med Sune Bergström och John R. Vane. Samma trio tilldelades Nobelpriset 1982.

Bengt Samuelsson har även bidragit till näringslivet som styrelseledamot i bland annat Pharmacia AB, Orexo AB, NiCox SA och Schering AG samt som rådgivare till venturekapitalfonden HealthCap.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ Encyclopædia Britannica, Bengt Ingemar Samuelsson, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Brockhaus Enzyklopädie, Bengt Ingemar Samuelsson.^{[källa från Wikidata]}
^ Munzinger Personen, Bengt Samuelsson, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 18 april 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.cuimc.columbia.edu .^{[källa från Wikidata]}
^ 1977 Winners (på engelska), Lasker-stiftelsen, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.brandeis.edu .^{[källa från Wikidata]}
^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1982, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 22 november 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 22 november 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, aap-online.org .^{[källa från Wikidata]}
^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 314, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ https://runeberg.org/vemarvem/norr68/0926.html
^ https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/1982/samuelsson/biographical/
^ Samuelsson, Bengt (1960) (på engelska). Studies on reaction mechanisms in bile acid formation and metabolism. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Libris 1259435
^ ”Bengt Samuelsson, Rektor 1983-1995”. Karolinska Institutet 200 år. Karolinska Institutet. https://issuu.com/karolinska_institutet/docs/ki_200_ar. Läst 17 april 2009.
^ ”Uppsala universitets hedersdoktorer till Linnés minne”. Uppsala universitet. 13 februari 2007. Arkiverad från originalet den 12 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080212033737/http://info.uu.se/press.nsf/pm/uppsala.universitets.id672.html. Läst 17 april 2009.
^ ”Bengt I. Samuelsson: Autobiography” (på engelska). Nobelprize.org. http://nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/1982/samuelsson-autobio.html. Läst 18 april 2009.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Uppdrag inom ideella organisationer
Företräddes av Lars Gyllensten	Styrelseordförande i Nobelstiftelsen 1993–2005	Efterträddes av Marcus Storch

[ceb3eda92e3e1af093c70378a5c3cf7ac6f78065-1] Encyclopædia Britannica, Bengt Ingemar Samuelsson, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[fe799b078c2c59f1e83cf1214e8cbc7a3e65c062-2] Brockhaus Enzyklopädie, Bengt Ingemar Samuelsson.^{[källa från Wikidata]}

[96c51c51175201c889073c503f24d9895e000b40-3] Munzinger Personen, Bengt Samuelsson, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[e6d82d10c759ab6fcdfe6d19a1551892b20be3e3-4] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 18 april 2023.^{[källa från Wikidata]}

[c53bc57e24bd205ee65bbe05c1cfdc062caf2f52-5] äs online, www.cuimc.columbia.edu .^{[källa från Wikidata]}

[58e937284cd314b048f5892caa0915dc7658c0bf-6] 1977 Winners (på engelska), Lasker-stiftelsen, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[76652695880aa84414ff582fbab72f2865ebe5e7-7] äs online, www.brandeis.edu .^{[källa från Wikidata]}

[032f67d5718477e87bd888749e445bb6662eb82a-8] The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1982, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 22 november 2020.^{[källa från Wikidata]}

[8e4224d971bda8fe211aae3246e2fca58d65053e-9] Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 22 november 2020.^{[källa från Wikidata]}

[f591b89af42c2c6072443abc7f1bcf40cbae966b-10] äs online, aap-online.org .^{[källa från Wikidata]}

[3ecd6f14b571aec711442e18a504cee5e6afb67a-11] List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 314, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[12] ttps://runeberg.org/vemarvem/norr68/0926.html

[13] ttps://www.nobelprize.org/prizes/medicine/1982/samuelsson/biographical/

[14] Samuelsson, Bengt (1960) (på engelska). Studies on reaction mechanisms in bile acid formation and metabolism. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Libris 1259435

[15] ”Bengt Samuelsson, Rektor 1983-1995”. Karolinska Institutet 200 år. Karolinska Institutet. https://issuu.com/karolinska_institutet/docs/ki_200_ar. Läst 17 april 2009.

[16] ”Uppsala universitets hedersdoktorer till Linnés minne”. Uppsala universitet. 13 februari 2007. Arkiverad från originalet den 12 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080212033737/http://info.uu.se/press.nsf/pm/uppsala.universitets.id672.html. Läst 17 april 2009.

[17] ”Bengt I. Samuelsson: Autobiography” (på engelska). Nobelprize.org. http://nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/1982/samuelsson-autobio.html. Läst 18 april 2009.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

Utmärkelser
Bengt Samuelsson LVA

Född	21 maj 1934^[1]^[2]^[3] (89 år) Halmstad, Sverige
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Karolinska Institutet Lunds universitet Stockholms universitet
Sysselsättning	Biokemist, kemist, universitetslärare, läkare^[4]
Arbetsgivare	Karolinska Institutet
Louisa Gross Horwitz-priset (1975)^[5] Albert Lasker Basic Medical Research Award (1977)^[6] Rosenstielpriset (1980)^[7] Heinrich Wieland-priset (1981) Gairdner Foundation International Award (1981) Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1982)^[8]^[9] George M. Kober Lectureship (1982)^[10] Utländsk ledamot av Royal Society (1990)^[11] Hedersdoktor vid Universidad Complutense (1991) Sir Hans Krebs-medaljen (1998)
Redigera Wikidata