Bengt Pohjanen – Wikipedia

	Bengt Pohjanen
	Bengt Pohjanen 2004.
Född	26 juni 1944 (79 år); Pajala, Norrbotten
Yrke	Författare, översättare, litteraturvetare, ortodox präst
Nationalitet	Svensk (tornedalsk)
Språk	svenska, finska och meänkieli
Verksam	1979–
Genrer	Romaner, noveller, poesi, drama, libretto, sångtexter
Make/maka	Monika Pohjanen
Barn	Lina Stoltz
Webbplats	sirillus.se

Bengt Erik Pohjanen, under en period Bengt Erik Benedictus Pohjanen (fader Benedikt som ortodox präst), född 26 juni 1944 i byn Kassa i Pajala församling, Norrbottens län, är en svensk (tornedalsk) författare, översättare och präst.^[2] Pohjanen har doktorerat vid Stockholms universitet, där han även i början av 1980-talet var lektor i finska språket och litteraturen. Han är hedersdoktor vid Uleåborgs universitet. Pohjanen är gift med bildkonstnären Monika Pohjanen och far till författaren Lina Stoltz. Han är bosatt i Luleå.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Pohjanen växte upp i byn Kassa nära den finska gränsen och var från början meänkielispråkig. Faderns släkt var ateister, medan moderns var laestadianer. Uppväxten präglades av kollisionerna mellan dessa livshållningar, men även av släktens berättartalanger.^[3]

Efter studentexamen vid gymnasiet i Haparanda 1965, och därefter studier vid Uppsala universitet, blev Pohjanen teologie kandidat 1970 och prästvigd. Han blev år 1979 filosofie doktor i finska med en litteraturvetenskaplig doktorsavhandling om Antti Hyrys författarskap.

Vid 39 års ålder valde Pohjanen, som hade skrivit sedan trettonårsåldern, att bli författare istället för att fortsätta en akademisk karriär.^[3]

År 2004 vigdes Bengt Pohjanen till ortodoxkristen präst i Paris och fick då namnet fader Benedikt.^[4]^[5] Innan Pohjanen konverterade till Ortodoxa kyrkan (Konstantinopels patriarkat) (1984) var han präst i Svenska kyrkan. Som evangelisk-luthersk präst tjänstgjorde han i Malmbergets, Muonionalusta och Överkalix församlingar. Han avsade sig prästämbetet i Svenska kyrkan efter en konflikt med domkapitlet i Luleå stift.^{[källa behövs]}

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Bengt Pohjanen skriver romaner, dramatik, filmmanuskript, sånger, dikter och libretton på svenska, meänkieli och finska. Flera av hans verk berör ämnen om læstadianismen och Korpelarörelsen. Ett annat genomgående tema är smuggling. Pohjanen har också skrivit om våld och brott i sin roman Silvertorpeden (1993). Romanen fick Svenska Deckarakademins diplom 1993.

Pohjanen har regisserat filmen Fylla moppe som bygger på en text ur hans självbiografiska romanserie Smugglarkungens son (Norstedts 2007) och Tidens tvång (Norstedts 2009). Även kortfilmen Barnavännen bygger på en text av Bengt Pohjanen.

Pohjanen har skrivit flera romaner, teaterpjäser och dikter på meänkieli samt översatt bland annat delar av Bibeln till det språket. Han har tagit initiativet till och grundat Meän akateemi – Academia Tornedaliensis. Tillsammans med Matti Kenttä har han skrivit en grammatik för språket, Meänkielen kramatiikki, och tillsammans med språkvetaren Eeva Muli har han utarbetat den första grammatikan på svenska för meänkieli. Bengt Pohjanen har, i samband med Smugglaroperan, tagit initiativet till bildandet av den första gränsöverskridande teatern, Meänmaan Teatteri,^[6] vars aktörer och medlemmar rekryteras från båda sidor om gränsen. 2009 tog han initiativet till den första och enda helt meänkielispråkiga tidskriften Meänmaa som utkommer med fyra nummer per år.

Tillsammans med tonsättaren och domkyrkoorganisten Fredrik Sixten har Pohjanen skapat verket En svensk Markuspassion, den första svenska passionsmusiken, vartill Bengt Pohjanen har författat elva koraltexter samt två koraltexter till inledningskör respektive slutkör. Verket uruppfördes i april 2004. I november 2007 uruppfördes Fredrik Sixtens och Bengt Pohjanens Requiem i Maria Magdalena kyrka i Stockholm med Ragnar Bohlin som dirigent.

Sveriges Radio P1 sände år 2010 Pohjanens självbiografiska bok Smugglarkungens son, vars handling tilldrager sig utefter svensk-finska gränsen.^[7]

Tidens tvång (Norstedts 2009) utgör fortsättningen på Pohjanens självbiografi. I den får vi följa Pänktti genom realskolan i Pajala och gymnasiet i Haparanda.^[8] Bengt Pohjanen fick den 28 februari 2010 ta emot Hans Majestät Konungens medalj för "betydelsefull författargärning inom flera språkområden".^[7] 2010 erhöll Pohjanen även Eyvind Johnsonpriset^[9] samt Kalevalasällskapets pris för sitt arbete med att skapa ett skriftspråk av meänkieli, liksom för sina insatser för finsk kultur.

Bengt Pohjanen har även skrivit diktsamlingen Flyende dikter - Karkaavia runoja (2012), på meänkieli. Året därpå tolkade han dikterna till svenska. Några av dikterna blev översatta till olika språk. År 2024 blir Pohjanens dikt Född utan språk den första att läsas på meänkieli, i Sveriges Radios äldsta radioprogram Dagens dikt.^[10]

Operatrilogi[redigera | redigera wikitext]

Tillsammans med den finländske kompositören Kaj Chydenius har Pohjanen skrivit och satt upp tre operaföreställningar. Den första operan, Smugglaroperan, sattes upp i finska Pello 2004 och i svenska Övertorneå 2005.^[11] Den andra delen, Læstadiusoperan, spelades på Kengis bruk 2007 och 2008.^[12] Den avslutande och största delen, Krigsoperan,^[13] sattes upp som utomhusteater i Haparanda sommaren 2009.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Romaner[redigera | redigera wikitext]

1979 – Och fiskarna svarar Guds frid
1981 – Ropandes röst
1984 – Kasaland
1985 – Lyykeri
1988 – Dagning, röd!
1989 – Lugern
1992 – Silvertorpeden
1992 – Land i lågor
1995 – Himlalots
1995 – Dödens ängar
1996 – Söte Jesus
1998 – Kristallarken
1999 – Helvetets bakre vägg
2003 – Trevliga djävlar
2007 – Smugglarkungens son
2008 – Murhaballaadi
2008 – Jopparikuninkhaan poika (Smugglarkungens son på meänkieli)
2009 – Tidens tvång

Lyrik[redigera | redigera wikitext]

1986 – Kamos i hjärtat av vintern
2004 – Gränsvind
2007 – Jokos lorut lapoit lophuun, Kalevala på meänkieli, de fyra första sångerna
2009 – Käki kukku mulle ennen, Kalevala på meänkieli, sångerna 5–8
2010 – Naturligt fångat – nära älven(med Marianne Berglund)
2010 – Flyende dikter - karkaavia runoja(dikter på många språk)

Facklitteratur/Essäistik[redigera | redigera wikitext]

1979 – Med seende ögon, en studie i Antti Hyrys författarskap
1996 – Meänkielen kramatiikki (medförfattare Matti Kenttä)
2000 – På ett litet men vilar ett helt millennium
2005 – Meänkieli rätt och lätt (medförfattare Eeva Mul)
2006 – Gränsens tredje rum, en samling krönikor från Haparandabladet
2007 – Nous – utkast till en noetisk filosofi
2007 – Den tornedalsfinska litteraturen – Från Kexi till Liksom
2009 – Den tornedalsfinska litteraturen II – Från Kalkkimaa till Hilja Byström
2011 – Tungan mitt i munnen – Kieli keskelä suuta

Dramatik[redigera | redigera wikitext]

1987 – Kuutot
1988 – Kosackens offer
1992 - Ikonmålaren eller Människans väg
2004 – En svensk Markuspassion
2004 – Smugglaroperan
2007 – Læstadiusoperan
2008 – Sånger från Matojärvi
2009 – Krigsoperan
2014 – Kysstid på Luppioberget

Översättningar till svenska[redigera | redigera wikitext]

1981 – Niilo Rauhala: Mellan snön och solen: dikter (Rabén & Sjögren)
1983 – Antti Tuuri: Ån strömmar genom staden (Joki virtaa läpi kaupungin) (Norstedt)
1984 – Matti Rossi: Hitom hjärtat är ännu afton: dikter (Rabén & Sjögren)
1985 – Antti Tuuri: En dag i Österbotten (Pohjanmaa) (Norstedt)
1986 – Hannu Mäkelä: Drömmen om lyckan nummer 5: dikter (Rabén & Sjögren)
1989 – Antti Tuuri: Vinterkriget (Talvisota) (Norstedt)

Översättningar till meänkieli (urval)[redigera | redigera wikitext]

1994 – Älä sie, vaimo, tähhään tuki: Juhaneksen evanjeeliymmi (Bibeln. N.T. Johannesevangeliet) (Kaamos)
1995 – Sven Nordqvist: Pannukakkothoortta (Pannkakstårtan) (Kaamos)
1995 – Ulf Löfgren: Jäntty ja Jöötte-hiiri (Ludde och musen Göte) (Kaamos)
1995 – Astrid Lindgren: Eemelin eesotot (Ur Än lever Emil i Lönneberga) (Kaamos)
2000 – Tulkaa tekki fölhjyyn: evankeeljumit meänkielelä (Bibeln. N.T. Evangelierna) (Kaamos)
2007 – Jokos lorut lapoit lophuun: neljä laulua Kalevalasta meänkielelä (Kalevala) (Barents Publisher)
2014 – Lina Stoltz: Huomena uusi päivä (I morgon är allt som vanligt) (Barents Publisher)