Bengt Magnus Bolméer – Wikipedia
Bengt Magnus Bolméer, född 16 januari 1785 i Vittaryds församling, Kronobergs län,[1] död 11 januari 1849 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län,[2] var en svensk universitetslärare och orientalist.
Bolméer, som var docent i historia vid Lunds universitet, tillhörde universitetets mera livfulla krafter på det humanistiska området och förestod tidtals lärostolarna i estetik och historia, fram till dess att han 1824 tämligen överraskande befordrades till professor i österländska språk, ett ämne han dittills inte ägnat sig så mycket åt.
Han spelade en inte obetydlig roll som värd i "Härberget", den krets, som samlade sig kring Tegnér och en del andra av universitetets friska viljor. Bolméer var universitetets representant vid flera riksdagar i prästeståndet, trots att hans val motverkades av den thomanderska gruppen.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Bolméer, Bengt Magnus i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
Noter[redigera | redigera wikitext]
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
Företrädare: Esaias Tegnér | Inspektor för Wermlands nation 1826–1849 | Efterträdare: Mortimer Agardh |
Företrädare: Carl Georg Brunius | Rektor för Lunds universitet 1832–1833 | Efterträdare: Lorentz Fredrik Westman |
Företrädare: Anders Otto Lindfors | Inspektor för Smålands nation 1841–1849 | Efterträdare: Carl August Hagberg |
Företrädare: Carl Georg Brunius | Rektor för Lunds universitet 1842–1843 | Efterträdare: Lorentz Fredrik Westman |
|