Belägringen av Kalmar – Wikipedia

Belägringen av Kalmar
Del av Kalmarkriget
Ägde rum 3 maj - 3 augusti 1611
Plats Kalmar, Småland, Sverige
Resultat Dansk seger
Stridande
Sverige Sverige Danmark Danmark-Norge
Befälhavare och ledare
Sverige Bo Gustavsson Bååt
Sverige Jakob Jakobsson Snakenborg
Sverige Peder Mikaelsson Hammarskjöld
Danmark Kristian IV
Danmark Sven Maltesen Sehested
Styrka
770 fotsoldater
100 ryttare
200-400 beväpnade stadsbor
4 500 fotsoldater
1 200 ryttare
Senare 7 000 man
Förluster
700 döda Hundratals döda och sårade

Belägringen av Kalmar ägde rum 1611 under Kalmarkriget och utgjorde den största delen av en intensiv konflikt mellan Danmark-Norge och Sverige om herraväldet över den strategiskt viktiga staden Kalmar och dess slott. Kalmar var i århundraden, i strategiskt perspektiv, ansett som "nyckeln till Sverige". Det land som behärskade staden med den befästa borgen skulle härska över Kalmarsund och ha fri tillgång[förtydliga] norrut längs den svenska östkusten mot Stockholm. Från denna sydliga stödpunkt i Sverige kunde ett infall mot danskt territorium på land och anfall från sjöss med den svenska flottan vara möjligt.

Under sommaren samma år skedde slaget vid Kalmar.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), Beleiringen av Kalmar (1611), tidigare version.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • F.H. Jahn: Historie om Kalmarkrigen Köpenhamn, 1820
  • Axel Larsen: Kalmarkrigen: et Bidrag til de nordiske Riges Krigshistorie - efter trykte og utrykte kilder Köpenhamn, 1889
  • Jonas Hedborg: Kungl. artilleriet. Yngre vasatiden 1985