Arninge – Wikipedia

	Arninge
	Tätort
Land	Sverige
Landskap	Uppland
Län	Stockholms län
Kommun	Täby kommun
Distrikt	Täby distrikt
Koordinater	59°27′59″N 18°7′48″Ö / 59.46639°N 18.13000°Ö
Area	163 hektar (2020)
Folkmängd	1 978 (2020)
Befolkningstäthet	12,1 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Tätortskod	T0114
Beb.områdeskod	0160TB101 (2015–)
	Ortens läge i Stockholms län Ortens läge i Stockholms län
	Wikimedia Commons: Arninge
	SCB:s bebyggelseområdesavgränsning; Redigera Wikidata

Arninge är tätort och en stadsdel i nordöstra delen av Täby kommun, Stockholms län. Stadsdelen gränsar i öster till Österåkers kommun, i norr till Vågsjö och Löttingelund, i söder till Rönninge. Arninge är främst ett handels- och industriområde.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Arninges historia sträcker sig långt tillbaka till järnåldern, då havsnivån var betydligt högre än idag och Arninge var ett innanhav med skärgårdsliknande natur. Än idag finner man spår t.ex. bakom det nybyggda Flinks bygghandel och Andys Lekland där ett flertal gravhögar och en liten försvarsmur (fornborg) fortfarande syns. En del gravar är dock bortschaktade. Man kan fortfarande se spår av havsvikar med kala klippor och sjönära växter (vass).

På 1930–1940-talet har militären byggt bunkrar här som en del av försvaret, den så kallade korvlinjen. På höjden mittemot K-Rauta finns en bevarad. I mitten av 1940-talet utgjorde Arninge ett alternativ till ny förläggningsplats till Stockholms luftvärnsregemente.^[4]

Bostadsbebyggelse har påbörjats på 2010-talet i området. Ullna strand och Hägerneholm kallas två framväxande bostadsområden. SCB har från och med 2015 definierat en ny tätort för dessa bebyggelser med namnet Arninge.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Arninge 2015–2020^[5]

År	Folkmängd	Areal (ha)
2015	295	129
2020	1 978	163
Anm.: Ny tätort 2015

Handelscentret[redigera | redigera wikitext]

Här finns stormarknader som Willys, ICA Kvantum och Coop Forum. Även kedjor som Dressmann, H&M, Hemtex, Jula, Lindex, Rusta och Systembolaget är representerade i Arninge. Namnet var länge synonymt med dåvarande Bra stormarknad, sedermera B&W, och var med i SVT på 1990-talet när ett avsnitt av humorserien Nilecity utspelade sig i stormarknaden och på dess parkering. Numera huserar Coop Forum i lokalen som syns från E18. Den amerikanska varukedjan Costco öppnade en butik i Arninge 2022, kedjans första i Sverige.

I Arninge har även Riksarkivet en filial, invigd i mitten på 1990-talet.

Enligt Statistiska centralbyråns definition utgör en del av Arninge ett arbetsplatsområde utanför tätort. Detta benämns Arninge köpcentrum, med en yta på 82 hektar och innefattar 432 arbetsplatser med totalt mellan 2 och 3000 anställda.

Kollektivtrafik[redigera | redigera wikitext]

Området försörjs av tåg- och busstrafik vid Arninge station som ligger vid motorvägen (E18) med ingång från köpcentret. Stationen trafikeras av Roslagsbanans linje 28 mellan Stockholms östra och Österskär. Bussterminalen trafikeras av totalt 18 busslinjer, som går till t.ex. Norrtälje, Rimbo, Hallstavik, Vaxholm, Upplands Väsby och Kista.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Förändringar i antalet tätorter 2010-2015, Statistiska centralbyrån, 25 oktober 2016, läs online, läst: 13 januari 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Regeringens proposition 1945:189”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majls-proposition-nr-189_E630189. Läst 14 april 2020.
^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.

[0bb53e4ced63f65a9ed67b96e18c81c3c5efea7a-1] [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[589ad23b92225d68d33bf66bfc679613f6bdaf16-2] Förändringar i antalet tätorter 2010-2015, Statistiska centralbyrån, 25 oktober 2016, läs online, läst: 13 januari 2017.^{[källa från Wikidata]}

[6d7ff1af23bee3eef8c5257b17d69e8eefd8d2f9-3] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[4] ”Regeringens proposition 1945:189”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majls-proposition-nr-189_E630189. Läst 14 april 2020.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_Tätorter_2015-5] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]