Anne Wibble – Wikipedia

Anne Wibble

Tid i befattningen
4 oktober 1991–7 oktober 1994
Statsminister Carl Bildt
Företrädare Allan Larsson
Efterträdare Göran Persson

Tid i befattningen
1986–1991
Företrädare Björn Molin
Efterträdare Hans Gustafsson

Född Anne Marie Ohlin
13 oktober 1943
Stockholm, Sverige
Död 14 mars 2000 (56 år)
S:t Görans församling, Stockholm, Sverige
Gravplats Galärvarvskyrkogården[1]
kartor
Nationalitet Svensk
Politiskt parti Folkpartiet
Utbildning Civilekonom, Ekonomie licentiat
Alma mater Handelshögskolan i Stockholm
Make Jan Wibble (gifta 1966–2000)
Relationer Bertil Ohlin (far)
Tomas Ohlin (bror)
Barn 2 barn

Anne Marie Wibble, född Ohlin den 13 oktober 1943 i Stockholm, död 14 mars 2000 i S:t Görans församling i Stockholm, var en svensk nationalekonom och politiker (folkpartist). Hon var ekonomie licentiat samt Sveriges första kvinnliga finansminister 1991–1994.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Wibble avlade ekonomexamen vid Handelshögskolan i Stockholm och erhöll titeln civilekonom. Hon avlade senare även en ekonomie licentiatexamen.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Wibble arbetade som lärare vid Handelshögskolan i Stockholm under sex år.[2] Hon var riksdagsledamot 1985–1997 samt finansminister 1991–1994. Hon blev då tvungen att tillsammans med riksbankschefen Bengt Dennis hantera finanskrisen 1990–1994 i Sverige. Hon var som riksdagsledamot invald i Stockholms läns valkrets samt framför allt aktiv i finansutskottet, där hon var suppleant 1985–86, ledamot 1986–97 och vice ordförande 1986–91. År 1995 förlorade Wibble ett partiledarval inom folkpartiet liberalerna mot Maria Leissner; därefter lämnade hon politiken och blev chefsekonom på Industriförbundet.

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

I boken Två cigg och en kopp kaffe[3] berättar Wibble personligt bland annat om de långa arbetsveckorna (70–80 timmar) under tiden som finansminister.[4] Hon är känd för ha yttrat "alla svenskar borde ha en årslön på banken". Detta var avsett som en målsättning att långsiktigt sträva efter i syfte att stärka den enskildes frihet. Kommentaren väckte uppseende eftersom det ansågs vara en för många svenskar orealistisk vision.[5]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Wibble var dotter till Bertil Ohlin (ordförande Folkpartiet 1944–1967, professor i nationalekonomi Handelshögskolan i Stockholm 1929–1965, Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1977). Hon följde i faderns fotspår med studier i nationalekonomi, där hon främst inriktade sig på arbetsmarknadsfrågor och som ideellt engagerad i Folkpartiet liberalerna. Hon hade före riksdagstiden kommunala uppdrag i Täby kommun, där hon bland annat var ordförande i skolstyrelsen. Hennes äldre bror är IT-forskaren Tomas Ohlin.

Wibble fick två döttrar, Petra och Monika, tillsammans med maken Jan Wibble. Hon avled år 2000 på Stockholms sjukhem till följd av bröstcancer som hade spridit sig genom kroppen till levern.[2][4] Anne Wibble är gravsatt i minneslunden på Galärvarvskyrkogården i Stockholm.[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenskagravar.se, Wibble, Anne Marie, läs online, läst: 14 januari 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Holmqvist, Anette (15 mars 2000). ”Anne Wibble är död”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/0003/15/wibble2.html. Läst 16 september 2010. 
  3. ^ Wibble, Anne (1994). Två cigg och en kopp kaffe. Stockholm: Ekerlid i samarbete med Veckans Affärer. ISBN 91-88594-03-3 
  4. ^ [a b] Johansson, Anders & Holmqvist, Anette (16 mars 2000). ”Bröstcancer tog hennes liv”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/0003/16/wibble.html. Läst 16 september 2010. 
  5. ^ Hakelius, Johan (13 januari 2014). ”Det är ovärdigt att inte ha en årslön på banken”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/johanhakelius/article18164973.ab. Läst 12 september 2014. 
  6. ^ SvenskaGravar

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Politiska uppdrag
Företräddes av
Allan Larsson
 Sveriges finansminister
1991–1994
Efterträddes av
Göran Persson
Företräddes av
Björn Molin
 Finansutskottets vice ordförande
1988–1991
Efterträddes av
Hans Gustafsson
Partipolitiska uppdrag
Företräddes av
Lars Leijonborg
 Gruppledare för Folkpartiets riksdagsgrupp
1997
Efterträddes av
Isa Halvarsson