Anna Paues – Wikipedia

Anna Paues
Född26 september 1867[1]
Acklinga församling[1], Sverige
Död1945
BegravdNorra begravningsplatsen[2]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningFilolog[1], bibelvetare
ArbetsgivareUniversitetet i Cambridge
FöräldrarJohan Wilhelm Paues[3]
SläktingarJohan Paues (syskon)[1][3]
Erik Paues (syskon)[1][3]
Redigera Wikidata

Anna Carolina Paues, född 26 september 1867 i Acklinga socken, nuvarande Tidaholms kommun, Västra Götalands län, död 2 september 1945 i Brännkyrka församling, Stockholm,[4] var en svensk filolog, huvudsakligen verksam i England. Hon var syster till Erik Paues och Johan Paues.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hon avlade mogenhetsexamen vid Wallinska skolan i Stockholm 1886 och studerade därefter språk i Italien och England. År 1894 tog hon en engelsk examen liknande svensk studentexamen och var därmed kvalificerad för studier vid Newnham College vid Universitetet i Cambridge, ett college speciellt för kvinnliga studenter. Hon avlade där 1897 en bachelorexamen (Tripos, Hounours Bachelor of Arts) i engelska språket och litteraturen. Hon studerade därefter 1897–1899 vid Universitetet i Heidelberg och inskrevs sedan vid Uppsala universitet, där hon 1901 avlade filosofie licentiatexamen och året därefter disputerade för filosofie doktorsgrad.[5][6]

Anna Paues återvände därefter till Newnham College, där hon blev "fellow" 1902 och under åren 1906–1927 var "staff lecturer" i germansk lingvistik. Hennes forskningsfält var medeltidsengelska, men hennes undervisning spände över ett brett fält och omfattade även tyska och svenska.[6]

Anna Paues beskrivs som en uppskattad lärare och forskare vid Universitetet i Cambridge[6] men hade svårt att som kvinna göra sig gällande i den svenska akademiska miljön. Hon ska ha sökt en professur vid Göteborgs högskola, men underkänts för att hon höll provföreläsningen på engelska.[7]

Hon tilldelades dock 1922 medaljen Illis quorum[5] och 1934, då hon uppnått svensk pensionsålder, erhöll hon hederstiteln professors namn av den svenska regeringen. Hon är därmed den första kvinna i Sverige, som blev statligt utnämnd som professor.[6][5] Hon efterföljdes av invärtesmedicinaren Nanna Svartz, som blev den första kvinnan som 1938 tillträdde en statlig professorstjänst. Bägge föregicks av ryskfödda Sofja Kovalevskaja, som redan 1884 blev professor i matematik vid den då privata Stockholms högskola.

Anna Paues flyttade tillbaka till Sverige hösten 1939 i samband med andra världskrigets utbrott och bodde sedan på Liljeholmen i Stockholm.[8] Hon är gravsatt i en släktgrav på Norra begravningsplatsen vid Stockholm.[9]

Skrifter (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • A Fourteenth Century English Biblical Version doktorsavhandling 1902, omarbetad 1904, nyutgiven i faksimil 1974.
  • A newly discovered manuscript of The Poema Morale. Anglia, Neue Folge 18 /1907) 217–238.
  • A Treatise on English Pronunciation by James Douglas, 1914.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Nils Bohman (red.), Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok. 6 P-Sheldon, vol. 6, Albert Bonniers Förlag, 1949, s. 39, 1. Paues, Anna Carolina, germansk filolog, läs onlineläs online, läst: 2 juli 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ Svenskagravar.se, Paues, Anna Carolina, läs online, läst: 2 juli 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Paues, släkt, Anna Carolina P (1867–1945), läst: 2 juli 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ Sveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
  5. ^ [a b c] Paues, Anna Carolina iVem är det 1945.
  6. ^ [a b c d] Paues, släkt, Svenskt biografiskt lexikon band 28 (1992-1994), sida 735.
  7. ^ Kvinnans långa väg till universitetet, understreckare av Carina Burman i Svenska Dagbladet, 20 mars 2004.
  8. ^ Brännkyrka kyrkoarkiv, Inflyttningslängder för Brännkyrka, SE/SSA/0003/B I a/21 (1939), bildid: 00040734_00229, sida 295
  9. ^ Sök på SvenskaGravar.se

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]