French
DeutschAnna-Maja Henriksson – Wikipedia
| Anna-Maja Henriksson | |
.jpg) Anna-Maja Henriksson, 2023 | |
| Innehar befattningen | |
| Tillträdde befattningen 20 juni 2023 | |
| President | Sauli Niinistö (2023–2024) Alexander Stubb (2024–) |
|---|---|
| Statsminister | Petteri Orpo |
| Företrädare | Li Andersson |
| Tid i befattningen 6 juni 2019–20 juni 2023 | |
| President | Sauli Niinistö |
| Statsminister | Antti Rinne (2019) Sanna Marin (2019–2023) |
| Företrädare | Antti Häkkänen |
| Efterträdare | Leena Meri |
| Tid i befattningen 22 juni 2011–29 maj 2015 | |
| President | Sauli Niinistö (2012–) Tarja Halonen (–2012) |
| Statsminister | Jyrki Katainen Alexander Stubb |
| Företrädare | Tuija Brax |
| Efterträdare | Jari Lindström |
| Innehar befattningen | |
| Tillträdde befattningen 12 juni 2016 | |
| Företrädare | Carl Haglund |
| Innehar befattningen | |
| Tillträdde befattningen 2007 | |
| Valkrets | Vasa valkrets |
| Född | 7 januari 1964 Jakobstad, Österbotten |
| Politiskt parti | Svenska folkpartiet i Finland |
| Yrke | jurist |
| Webbplats | www |
Anna-Maja Kristina Henriksson, född Forss 7 januari 1964 i Jakobstad, är en finlandssvensk jurist, politiker och partiordförande för Svenska Folkpartiet.
Henriksson, som är vicehäradshövding, blev invald i riksdagen för första gången i riksdagsvalet 2007 och för andra gången i riksdagsvalet 2011. Hon utnämndes 2011 till justitieminister i regeringen Katainen. År 2019 utsågs hon för andra gången till justitieminister, denna gång i regeringen Rinne.[1] Efter Rinnes påtvingade avgång i december samma år fortsatte Henriksson på posten i regeringen Marin.[2] Henriksson är därmed den justitieminister i Finland som har innehaft ämbetet längst.
Henriksson arbetade tidigare som bankjurist och var ordförande för Svenska Finlands folkting från år 2009 till 2011 då hon efterträddes av Christina Gestrin[3]. År 2016 efterträdde Henriksson Carl Haglund som ordförande för Svenska Folkpartiet.[4] Henriksson är partiets första kvinnliga ordförande.
Den 27 februari 2024 meddelade Henriksson att hon avgår som Svenska folkpartiets partiledare vid nästa ordförandeval. Tidigare i januari 2024 hade hon även meddelat att hon kandiderar till Europaparlamentet i valet 2024.
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Militärens förtjänstmedalj, 4 juni 2015[5]
Kommendörstecknet av Finlands Vita Ros’ orden, 6 december 2015[6]
Krigsinvalidernas förtjänstkors, 2023[7]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Här är ministrarna i Antti Rinnes regering: 11 kvinnor och 8 män” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2019/06/04/har-ar-ministrarna-i-antti-rinnes-regering-11-kvinnor-och-8-man. Läst 13 juni 2019.
- ^ https://nyadagbladet.se/utrikes/socialdemokraten-sanna-marin-blir-finlands-yngsta-statsminister-nagonsin/
- ^ Buchert, Peter (5 september 2011). ”Hon får slåss för svenskans fortlevnad”. Hufvudstadsbladet. Arkiverad från originalet den 11 december 2011. https://web.archive.org/web/20111211211209/http://hbl.fi/nyheter/2011-09-03/hon-far-slass-svenskans-fortlevnad. Läst 7 september 2011.
- ^ ”Anna-Maja Henriksson är SFP:s nya ordförande”. http://www.sfp.fi/sv/content/news/anna-maja-henriksson-%C3%A4r-sfps-nya-ordf%C3%B6rande. Läst 12 juni 2016.
- ^ s. 9, läs online, läst: 17 juni 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, ritarikunnat.fi , läst: 17 juni 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Krigsinvaliden, 3, Krigsinvalidernas brödraförbund, 2023, s. 5.[källa från Wikidata]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Anna-Maja Henriksson.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
|