Anna-Clara Tidholm – Wikipedia

Anna-Clara Tidholm
Anna-Clara Tidholm.
Anna-Clara Tidholm.
Född7 januari 1946 (78 år)
Oscars församling, Stockholm
YrkeFörfattare
NationalitetSvensk
SpråkSvenska
Verksam1970
GenrerBarn
Ungdom
Make/makaThomas Tidholm
(gift 1969–1979 och sedan 1991)
BarnPo Tidholm
Svante Tidholm
SläktingarStaffan Tjerneld (far)
Hasse Zetterström (morfar)
Sven Zetterström (morbror)
Kar de Mumma (morbror)

Anna-Clara Beatrice Tidholm, ogift Tjerneld, född 7 januari 1946 i Oscars församling i Stockholm,[1] är en svensk författare och illustratör.

Produktion[redigera | redigera wikitext]

Tidholm var ursprungligen skribent och är självlärd som illustratör. Hennes bilder har beskrivits som ”mjuka och stiliserade, nästan naivistiska”.[2] Tidholm är representerad vid Statens konstråd, Nationalmuseum[3] och Göteborgs konstmuseum.[4]

Hon har en mycket omfattande produktion, har översatts till flera språk och erhållit en stor mängd utmärkelser. Bland hennes barnboksserier kan nämnas böckerna om Ture och Knacka-på-serien.[5] Knacka på från 1992 har under lång tid varit en mycket populär barnbok och tryckts i otaliga upplagor. År 2019, 28 år efter att den först släpptes, var det årets mest sålda barn- och ungdomsbok.[6]

År 2018 blev hon intervjuad av journalisterna och författarna Malena Hilding och Lilian Sjölund i boken Kvinnorna i Hälsingland – en reportagebok om vår tids historia[7].

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Anna-Clara Tidholm är dotter till författaren Staffan Tjerneld och Märta Zetterström[8] samt dotterdotter till Hasse Zetterström. Hon är också systerdotter till manusförfattaren Sven Zetterström och revyförfattaren Kar de Mumma. Hon växte upp på Djurgården i Stockholm. Efter studentexamen 1965 studerade hon litteraturhistoria vid Stockholms universitet 1966–1968.[8][3]

Anna-Clara Tidholm samarbetar ofta med sin make Thomas Tidholm (född 1943) som hon gifte sig med en andra gång 1991. De var gifta första gången 1969[8] till 1979[1] och fick då sönerna Po Tidholm (född 1971) och Svante Tidholm (född 1977).[9] Sedan 1970 bor och arbetar hon på en småbruksgård i Arbrå i Hälsingland.[10][11]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 9789188366917 
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525122029/http://www.barnfamiljen.com/templates/article.asp?id=3427. Läst 4 januari 2010. 
  3. ^ [a b] Vem är det 1997 s 1123.
  4. ^ Göteborgs konstmuseum
  5. ^ Förlagets presentation: http://www.alfabeta.se/forfattare/anna-clara-tidholm.
  6. ^ https://vilaser.se/har-ar-de-mest-kopta-bockerna-under-2019/
  7. ^ Hilding, Malena (2018). Kvinnorna i Hälsingland : en reportagebok om vår tids historia. ISBN 9789185903788. http://libris.kb.se/bib/22615373 
  8. ^ [a b c] Tidholm, Anna-Clara B, författare, tecknare, Arbrå i Vem är hon / s 464 (1988).
  9. ^ Sveriges befolkning 1980. Stockholm: Sveriges släktforskarförb. 2004. Libris 9632925. ISBN 91-87676-37-0 
  10. ^ ”Biografiskt”. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141031051501/http://www.thomas.tidholm.se/biografiskt/. Läst 4 november 2013. 
  11. ^ ”Anna-Clara Tidholm, Arbrå”. Ratsit. http://www.ratsit.se/BC/SearchSimple.aspx?Who=Thomas+Tidholm&Where=arbr%e5. Läst 4 november 2013. 
  12. ^ Tidholm, Anna-Clara (2016). Skogens historia : [en historia för vuxna]. ISBN 9789175151151. https://libris.kb.se/bib/18542011. Läst 1 juni 2019 
  13. ^ Biblioteksföreningen: Elsa Beskow-plaketten Arkiverad 17 januari 2017 hämtat från the Wayback Machine., läst 1 december 2015

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]