Anastasia Michailovna av Ryssland – Wikipedia

Anastasia Michailovna
Bild på Anastasia från cirka 1878
Storhertiginna av Mecklenburg-Schwerin
Regeringstid	15 april 1883 – 10 april 1897
Företrädare	Marie av Schwarzburg
Efterträdare	Alexandra av Hannover
Make	Fredrik Frans III
Detaljer Barn	Alexandrine Fredrik Frans IV Cecilie
Ätt	Holstein-Gottorp-Romanov
Far	Mikael Nikolajevitj
Mor	Cecilia av Baden
Född	28 juli 1860 Peterhofs palats, Peterhof, Sankt Petersburg, Ryssland
Religion	Rysk-ortodox
Död	11 mars 1922 (61 år) Èze, Frankrike
Heraldiskt vapen
Holstein-Gottorp-Romanovs vapensköld

Anastasia Michailovna av Ryssland (ryska: Анастасия Михайловна), född 28 juli 1860 i Peterhof i Ryssland, död 11 mars 1922 i Èze i Frankrike, var en storhertiginna av Mecklenburg-Schwerin, gift 1879 med storhertig Fredrik Frans III av Mecklenburg-Schwerin.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tidigt liv[redigera | redigera wikitext]

Hon växte till stor del upp i Georgien, där fadern Mikael Nikolajevitj var guvernör 1862-1882. Hon fick en mycket strikt och disciplinerad uppfostran av sin mor Olga Feodorovna, född Cecilia av Baden och tilläts bara träffa sina bröder under bevakning, men hon växte upp till en viljestark och oberoende personlighet och var mycket omtyckt av sina bröder.

Hennes äktenskap arrangerades av modern mot hennes vilja; hon kände avsmak inför sin blivande makes hudproblem (eksem − troligen någon form av psoriasis) och hennes bröder tyckte illa om äktenskapet eftersom de inte ville skiljas från henne. Bröllopet ägde rum i Sankt Petersburg och var en stor tillställning under närvaro av många kungahus.

Storhertiginna av Mecklenburg-Schwerin[redigera | redigera wikitext]

Anastasia Michailovna tyckte illa om det strikta och gammalmodiga hovet i Schwerin och Tyskland i stort, och paret tillbringade därför snart större delen av året i Italien och franska rivieran med förklaringen att makens svaga hälsa krävde ett varmare klimat. År 1883 besteg maken tronen i Mecklenburg-Schwerin. Anastasia Michailovna fortsatte att tillbringa mesta tiden utomlands, något som förorsakade svår kritik. Man upprättade därför en överenskommelse om att paret skulle tillbringa åtminstone fem månader samt barnens födslar i Schwerin. Resten av tiden tillbringades utomlands, framför allt på Rivieran, där makarna från 1886 bodde på Villa Wenden i Cannes.

Anastasia Michailovna tyckte om idrott, särskilt tennis, och italiensk opera, spelade ofta på kasino och förde en så påkostad levnadsstil att den drog till sig stor uppmärksamhet; hon betalade dock för den med sin egen stora förmögenhet. Fredrik Frans tycks ha varit förälskad i henne och förblev lojal.

Senare liv[redigera | redigera wikitext]

Då hennes man år 1897 begick självmord genom att hoppa ut genom ett fönster på Villa Wenden under en fest, ryktades det i Schwerin att hon hade mördat honom. Hon ärvde en stor förmögenhet efter maken och ännu en av sin far, förutom den hon redan hade, vilket gjorde att hon kunde leva ett vidlyftigt, oberoende liv. Hon levde fortsatt vid Rivieran och skaffade sig även en våning i Paris, där hon ägnade sig åt ett aktivt nöjesliv och blev ett känt namn i stadens nattliv, där croupierna på kasinot sades låta henne vinna med flit. Hon besökte också ofta sina släktingar i Ryssland.

År 1902 fick hon en son med sin sekreterare Vladimir Alexandrovitch Paltov, som hon öppet uppfostrade hos sig. Hon beskrivs som varmhjärtad och charmerande, men excentrisk och självupptagen. På grund av sin stora impopularitet i Tyskland, där hon var känd för sina profranska sympatier, tillät den tyska kejsaren Vilhelm II av Tyskland, henne att besöka sin dotter Cecilie bara två gånger sedan denna 1905 hade gift sig med Tysklands tronföljare. År 1913 levde hon enligt uppgift tillsammans med en argentinare i Paris och dansade på nattklubbarna till gryningen.

Under första världskriget kunde hon i egenskap av tysk medborgare inte bo i Frankrike utan tillbringade kriget på ett lyxhotell i Lausanne i Schweiz. Hon återvände efter kriget till sitt nöjesliv på Rivieran. Hon dog av cancer i Eze 1922.

Anfäder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.