Amin Maalouf – Wikipedia

Amin Maalouf
	Amin Maalouf
	Amin Maalouf, 2009.
Född	أمين رشدي معلوف; 25 februari 1949 (75 år); Beirut
Medborgare i	Libanon och Frankrike
Utbildad vid	Collège Notre Dame de Jamhour; Université Saint-Joseph
Sysselsättning	Journalist, librettist, författare
Befattning
	Ständig sekreterare i Franska akademien (2023–)
Noterbara verk	Le Premier siècle après Béatrice
Maka	Andrée Maalouf
Föräldrar	Odette Maalouf
Utmärkelser
	Franskarabiska vänskapspriset (1986); Paul Flat-priset (1987); Prix Maison de la Presse (1988); Goncourtpriset (1993); Premio Nonino (1998); Prix européen de l’essai Charles Veillon (1999); Riddare av Hederslegionen (1999); Officer av Nationalförtjänstorden (2003); Terenci Moix-priset (2005); Prinsessan av Asturiens pris i litteratur (2010); Stora ordensbandet av Cederträdorden (2013); Kommendör av Nationalförtjänstorden (2014); Officer av Monacos kulturella förtjänstorden (2014); Storofficer av Nationalförtjänstorden (2019); Hedersdoktor vid Rovira i Virgili-universitetet; Hedersdoktor vid det amerikanska universitetet i Beirut; Riddartecknet av I klass av Finlands Lejons orden; Kommendör av Arts et Lettres-orden; Hedersdoktor vid Université catholique de Louvain
Webbplats	aminmaalouf.org
	Redigera Wikidata

Amin Maalouf, född 25 februari 1949 i Libanon, är en libanesisk författare. Han skriver på franska och har varit bosatt i Paris sedan 1976.

Efter studier i ekonomi och sociologi arbetade Maalouf i många år som utrikeskorrespondent med uppdrag i över 60 olika länder. Före detta chefredaktör på två ansedda tidskrifter, An-nahar International och Jeune Afrique, ägnar han sig idag på heltid åt sitt författarskap. Han fick sitt genombrott som författare med Korstågen enligt araberna. Boken utgavs först 1983 och har redan översatts till ett tjugotal språk. Amin Maaloufs författarskap har sedan dess utökats med fem romaner. För Tanios Klippan (1993) tilldelades han det högsta litterära priset i Frankrike samma år; Goncourtpriset. Utöver historiska romaner har han även skrivit framtidsskildringen le Premier siècle après Béatrice, utgiven 1992.

Verk översatta till svenska[redigera | redigera wikitext]

Leo Afrikanen, 1991 (Leon l'Africain)
Korstågen enligt araberna, 1991 (Les croisades vues par les arabes)
Samarkand, 1993 (Samarcande)

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ امين رشدي معلوف | المشرع قضاء المتن الشمالي جبل لبنان (på arabiska), läs online, läst: 11 februari 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ NooSFere, Amin Maalouf, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Internet Speculative Fiction Database, Amin Maalouf, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Discogs, Amin Maalouf, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läst: 1 juni 2021, licens: öppen licens.^{[källa från Wikidata]}
^ Persona multicultural, comunicación intercultural. La propuesta de Amin Maalouf, SciELO (på spanska), läs online, läst: 1 mars 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.lecturalia.com, läst: 31 januari 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ Élection du Secrétaire perpétuel (på franska), 28 september 2023, läs online, läst: 2 oktober 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, fondation-veillon.ch, läst: 1 mars 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ Journal officiel de la République française, 161, 14 juli 1999, s. 10480, PREX9903628D, läs online, läst: 20 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.fpa.es.^{[källa från Wikidata]}
^ läst: 31 januari 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.lorientlejour.com, läst: 20 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ Journal officiel de la République française, 112, 15 maj 2014, s. 8034, PREX1409874D, läs online, läst: 20 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ Journal de Monaco : Bulletin officiel de la Principauté, 8200, 21 november 2014, s. 2659, läs online, läst: 20 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Amin Maalouf.
Bilder & media

[e29d93d4251717a4b62b6e616b32d77fa15fce71-1] امين رشدي معلوف | المشرع قضاء المتن الشمالي جبل لبنان (på arabiska), läs online, läst: 11 februari 2023.^{[källa från Wikidata]}

[cbea7a55bd3c105ffda47c89487dff136ef50e58-2] NooSFere, Amin Maalouf, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[98f908b36d66e359ebb5a2569a416e65049dd27b-3] Internet Speculative Fiction Database, Amin Maalouf, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[6cfa084001cee931c4af969b5f3087bd00096d63-4] Discogs, Amin Maalouf, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[46de9688c8fec62808c8be52b25668bac8c46f19-5] [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läst: 1 juni 2021, licens: öppen licens.^{[källa från Wikidata]}

[be738a497a646a314d2557af11135f0b7355984b-6] Persona multicultural, comunicación intercultural. La propuesta de Amin Maalouf, SciELO (på spanska), läs online, läst: 1 mars 2022.^{[källa från Wikidata]}

[3f66617e74040dfbfab169d49e2669cfb57f7629-7] äs online, www.lecturalia.com, läst: 31 januari 2022.^{[källa från Wikidata]}

[ff24b8214d8879f5c755bbbb871251fc6cf53b92-8] Élection du Secrétaire perpétuel (på franska), 28 september 2023, läs online, läst: 2 oktober 2023.^{[källa från Wikidata]}

[8f08afaf3f6db4719afb315c6ce219b66dc2b588-9] äs online, fondation-veillon.ch, läst: 1 mars 2022.^{[källa från Wikidata]}

[98b8381bae63846c35bff53adb64d5fa4b63366f-10] Journal officiel de la République française, 161, 14 juli 1999, s. 10480, PREX9903628D, läs online, läst: 20 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}

[8cde3682017b2fedab9b6c7cb2d6da60ea426945-11] äs online, www.fpa.es.^{[källa från Wikidata]}

[551c8b5d180895c241013a39850bd3814ebf6d7b-12] äst: 31 januari 2022.^{[källa från Wikidata]}

[8298dd90bcdefe59a35715bfeb16725bc2850afe-13] äs online, www.lorientlejour.com, läst: 20 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}

[3b57f0449ee2e639ea3f03f54edebe82a8e213cb-14] Journal officiel de la République française, 112, 15 maj 2014, s. 8034, PREX1409874D, läs online, läst: 20 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}

[557981c758a4c3ca4950bbe2c018765281613b47-15] Journal de Monaco : Bulletin officiel de la Principauté, 8200, 21 november 2014, s. 2659, läs online, läst: 20 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]