al-Aqsamoskén – Wikipedia

Uppslagsordet ”Al-Aqsa” leder hit. För intifadan, se Al-Aqsa-intifadan.

Al-Aqsamoskén
Moské
Religionislam[1]
Läge
LandTempelberget kontrolleras av Israel, men administreras till stora delar av Jordanien. Såväl Israel som Palestina gör anspråk på området.[2][3]
Administrativ enhetJerusalem
PlatsGamla Jerusalem
Byggnadsspecifikationer
Stilislamisk arkitektur
Uppförd717
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

al-Aqsamoskén (arabiska: المسجد الاقصى, [æl'mæsʒɪd æl'ɑqsˁɑ] al-Masjid al-Aqsa, Den mest avlägsna moskén[4]) är en moskéTempelberget i Jerusalem som uppfördes av kalifen Umar ibn al-Khattab år 638. Den var ursprungligen uppförd av trä men ersattes av en moské i sten av kalif Abd al-Malik efter färdigställandet av den närbelägna Klippdomen och var klar omkring 705.

al-Aqsamoskén är den tredje viktigaste moskén inom islam efter Masjid al-Haram (moskén som omger Kaba) i Mecka och al-Masjid an-Nabawi (profeten Muhammeds moské) i Medina. I hadithen Wasail al-Shia berättas att de troendes befälhavare Ali ibn Abi Talib sade att det finns fyra paradispalats på jorden; heliga moskén, sändebudets moské, Jerusalems moské och Kufa-moskén.[5]

Den nattliga resan

[redigera | redigera wikitext]

Muhammed företog enligt Koranens sura 17 en nattlig resa från den heliga moskén i Mecka till, enligt traditionen, nuvarande Tempelberget i Jerusalem där al-Aqsa nu är belägen.[6]

Böneriktning

[redigera | redigera wikitext]

Under islams första tid bad muslimerna med böneriktning mot Jerusalem[4] och Tempelberget, men ändrade enligt Koranens sura 2:142-151[7] senare riktningen mot Kaba.

Kristet högkvarter

[redigera | redigera wikitext]

När Jerusalem intogs av de kristna 1099 gjorde de al-Aqsamoskén till högkvarter för Tempelherreorden tills Saladin återtog staden 1187.[8]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]