French
Deutsch1899 – Wikipedia
1899 (MDCCCXCIX) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Händelser[redigera | redigera wikitext]
Januari[redigera | redigera wikitext]
- 1 januari – Trinidad och Tobago går samman och bildar Trinidad och Tobago.[1]
- 17 januari – USA tar Wakeöarna i Stilla havet i besittning.
- 20 januari – I Stockholm i Sverige införs frivillig fortsättningsskola med skolår 7 och skolår 8.
Februari[redigera | redigera wikitext]
- 15 februari – De amerikanska och brittiska flottorna landstiger i Samoa för att skydda nationella intressen under stridigheter om tronen.[2]
- 22 februari–5 mars – USA och Storbritannien skickar soldater till Nicaragua för att skydda sina intressen i San Juan del Norte under politiska oroligheter.[2]
Mars[redigera | redigera wikitext]
Juni[redigera | redigera wikitext]
- Mitten av året – En sista undsättningsexpedition, för att hitta Andrée-expeditionen, avgår från Sverige till Grönland. Man hittar inte Andrée, men gör en del geografiska upptäckter.
- 1 juni – Örebroutställningen 1899 invigdes av Prins Eugen, hertig av Närke.
- 2 juni – Det laglösa gänget Wild Bunch, med bland andra Sundance Kid och Flatnose George, rånar Union Pacifics transkontinentala expresståg i närheten av Wilcox, Wyoming. Bytet blir omkring 50 000 dollar.[3]
- 27 juni – Gemet uppfinns av Johan Vaaler från Norge.[4]
September[redigera | redigera wikitext]
- 4–7 september – Det svenska Kooperativa förbundet (KF) bildas.[5] Syftet är att konkurrera med den privata handeln och ge arbetarna billigare konsumtionsvaror.
- 6 september – White Star Lines transatlantiska oceangående fartyg RMS Oceanic ger sig ut på jungfruresa. Med sina 17 272 bruttoregisterton och 704 fot (215 meter) är hon det största skeppet på vatten, efter att SS Great Eastern har skrotats ett decennium tidigare.[6]
Oktober[redigera | redigera wikitext]
- 12 oktober – Andra boerkriget bryter ut.
November[redigera | redigera wikitext]
- 15 november – Københavns Tjenestepigeforening bildas i Danmark med målet att förbättra tjänsteflickornas arbetsförhållanden.[7]
- 21 november - USA:s vicepresident Garret Hobart avlider, och lämnar därmed sitt ämbete vakant .
December[redigera | redigera wikitext]
- 11 december – Boerna vinner en seger vid Magersfontein där även den Skandinaviska kåren deltar.
- 31 december – Vid nyårsfirandet i Slottskapellet firar svenska kungligheter, ministrar, höga tjänstemän, militärer och diplomater och sjunger psalmer. Allmänheten håller till på Skansen, där Nyårsklockan läses av litteraturhistorikern Ruben G:son Bergh.[8]
Okänt datum[redigera | redigera wikitext]
 | Det här avsnittet behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
- Den svenska riksdagen antar "Åkarpslagen" som strafflägger försök att tvinga någon till strejk.
- Sven Hedin påbörjar sin andra Asienexpedition.
- Efter att Sveriges statsminister Boström gett efter för norrmännens krav i unionsflaggfrågan året innan avgår utrikesminister greve Ludvig Douglas. Efterträdaren, Alfred Lagerheim, kommer att tillmötesgå norrmännens krav i unionsfrågan, vilket gör honom populär i Norge och i svenska vänsterkretsar.
- Konstnären Carl Larsson ger ut Ett hem, med akvareller från Sundborn. Den kommer att påverka svensk möbel- och inredningskonst.
- På valdagen i Sverige kritiserar Verner von Heidenstam kravet på inkomst som ett villkor för rösträtt, i en dikt. Den mest kända passagen i dikten lyder "Det är skam, det är fläck på Sveriges baner, att medborgarrätt heter pengar".
- Den svenska statliga egnahemskommittén tillsätts.
- Den första motordrivna automobilomnibussen tas i bruk i Sverige.
- Stockholmsexperimentet med grisar, som inleddes 1895, läggs ner i brist på effektivitet, eftersom grisarna dör av att äta hushållsavfall.
- Den äldsta bevarade svenska grammofoninspelningen görs i Berlin. På skivan sjunger operasångaren Oscar Bergström (med två sångerskor) Till Österland vill jag fara.
- Postorderföretaget Åhléns grundas under namnet Åhlén & Holm. Dess första försäljningsvara är ett oljetryck på den svenska kungafamiljen. Man köper in ett antal sådana, för 400 kronor samt sätter in en annons i Aftonbladet för 20 kronor. Det blir succé och redan efter ett år är försäljningen uppe i 10 000 kronor.
- Sveriges första offentliga lekplats för barn anläggs i Vasaparken på Norrmalm i Stockholm.
- För att bevara vad som anses vara ett försvinnande svenskt kulturarv grundar Lilli Zickerman Föreningen för svensk hemslöjd under prins Eugens beskydd.
- I Stuttgart, Tyskland köper ingenjör Pontus Qvarnström för 11 000 riksmark en bil av märket Daimler som säljs till svenske kronprinsen Gustaf, som dock säljer den vidare till taxameterbolaget som kört hästdroskor, och bilen blir Stockholms första taxibil.[9]
- International Council of Nurses bildas.
- Den första internationella kongressen för bekämpande av den vita slavhandeln hålls i London, där International Bureau for the Suppression of the Traffic in Women and Children bildas.
Födda[redigera | redigera wikitext]
- 7 januari – Francis Poulenc, fransk tonsättare och pianist.
- 9 januari – John A. Danaher, amerikansk republikansk politiker och jurist.
- 17 januari – Al Capone, amerikansk gangster.
- 28 januari – Märta Ekström, svensk skådespelare och sångerska.
- 30 januari – Max Theiler, sydafrikansk forskare, Nobelpristagare i medicin 1951.
- 6 februari
- Ramon Novarro, mexikansk-amerikansk skådespelare.
- Åke Natt och Dag, svensk jurist och ämbetsman.
- 16 februari – Dagmar Ranmark, svensk folkskollärare och politiker.
- 19 februari – Lucio Fontana, italiensk konstnär.
- 20 februari – Hulusi Behçet, turkisk dermatolog.
- 1 mars – Erich von dem Bach-Zelewski, tysk SS-officer.
- 11 mars – Fredrik IX, kung av Danmark 1947–1972.
- 19 mars – Aksel Sandemose, dansk-norsk författare.
- 25 mars – Burt Munro, nyzeeländsk motorcykelkonstruktör och världsrekordförare.
- 29 mars – James Allred, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Texas 1935–1939.
- 5 april – Gunnar Ossiander, svensk skådespelare.
- 23 april – Bertil Ohlin, svensk politiker, partiledare, professor.
- 27 april – Walter Lantz, amerikansk animatör, filmregissör och filmproducent.
- 29 april
- Duke Ellington, amerikansk jazzmusiker och kompositör.
- Yngve Sköld, svensk kompositör, skådespelare, pianist och organist.
- Håkan Westergren, svensk skådespelare.
- 8 maj – Friedrich von Hayek, brittisk ekonom och politisk filosof, ekonomipristagare till Alfred Nobels minne 1974.
- 10 maj – Fred Astaire, amerikansk dansör och skådespelare.
- 15 maj – Leonard B. Jordan, amerikansk republikansk politiker, senator 1962–1973.
- 19 maj – Roger C. Peace, amerikansk demokratisk politiker och publicist, senator 1941.
- 24 maj
- Henri Michaux, belgisk författare och målare.
- Suzanne Lenglen, fransk tennisspelare.
- 26 maj
- Pieter Menten, nederländsk konsthandlare och dömd krigsförbrytare.
- David Erikson, svensk skådespelare.
- 4 juni – Gertrud Bodlund, svensk skådespelare och scripta.
- 10 juni – Anita Berber, tysk nakendansös.
- 12 juni – Weegee, amerikansk fotograf.
- 16 juni – Einar Hanson, svensk skådespelare.
- 20 juni – Jean Moulin, framstående fransk motståndsman under andra världskriget.
- 22 juni – Haddon Sundblom, amerikansk konstnär.
- 27 juni – Juan Trippe, amerikansk företagare och flygpionjär, ledde under många år Pan American World Airways.
- 1 juli – Charles Laughton, amerikansk skådespelare.
- 6 juli - Susannah Mushatt Jones, världens äldsta människa.
- 7 juli – George Cukor, amerikansk filmregissör.
- 14 juli – Signe Enwall, svensk skådespelare.
- 17 juli – James Cagney, amerikansk skådespelare.
- 20 juli – Sven Sköld, svensk kompositör, arrangör, musiker (cello) och dirigent.
- 21 juli – Ernest Hemingway, amerikansk författare, nobelpristagare.
- 23 juli – Gustav Heinemann, tysk politiker, inrikesminister 1949–1950, justitieminister 1966–1969 och förbundspresident 1969–1974.
- 25 juli – Tove Tellback, norsk skådespelare.
- 6 augusti – Lillebil Ibsen, norsk skådespelare.
- 13 augusti – Sir Alfred Hitchcock, brittisk filmregissör.
- 21 augusti – Per Hjern, svensk skådespelare.
- 24 augusti – Jorge Luis Borges, argentinsk författare.
- 2 september – Gunnar Skoglund, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
- 5 september – Georg Leibbrandt, tysk nazistisk politiker.
- 8 september – Alice O'Fredericks, svensk-dansk skådespelare, scripta, manusförfattare och regissör.
- 9 september
- C.R. Smith, amerikansk företagsledare och politiker.
- Neil Hamilton, amerikansk skådespelare som medverkade som kommissarie Gordon i TV-serien Läderlappen.
- 11 september – Philipp Bouhler, tysk SS-officer.
- 14 september – Josef Meisinger, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
- 16 september – Edit Ernholm, svensk skådespelare.
- 17 september – Harold Bennett, brittisk skådespelare.
- 18 september – Helge Härneman, svensk radioreporter och revyförfattare.
- 20 september – Leo Strauss, judisk tysk-amerikansk politisk filosof.
- 23 september – Tom C. Clark, amerikansk demokratisk politiker och domare i USA:s högsta domstol 1949–1967.
- 5 oktober
- Georges Bidault, fransk politiker, ordförande i Frankrikes provisoriska regering 24 juni–28 november 1946.
- Marcus Wallenberg, svensk företagsledare och tennisspelare.
- 10 oktober – Wilhelm Röpke, tysk ekonom.
- 11 oktober – Inga Ellis, svensk skådespelare.
- 20 oktober – Olive Riley, 108, världens äldsta bloggare.
- 23 oktober – Filip Oktjabrskij, sovjetisk amiral.
- 30 oktober – Einar Fagstad, svensk sångare, skådespelare, kompositör och musiker (dragspel).
- 31 oktober – Nadezjda Mandelsjtam, rysk författare.
- 9 november – Winifred Westover, amerikansk skådespelare.
- 10 november
- Wessel Freytag von Loringhoven, tysk överste.
- Dora Söderberg, svensk skådespelare.
- 11 november – Hilding Rolin, svensk skådespelare.
- 22 november – Hoagy Carmichael, amerikansk kompositör, textförfattare, musiker och skådespelare.
- 29 november
- Andrija Artuković, kroatisk Ustaša-medlem och dömd krigsförbrytare.
- Emma Morano, världens äldsta levande person (d. 2017)
- 16 december – Noël Coward, brittisk pjäsförfattare, skådespelare, regissör, manusförfattare och producent.
- 19 december – Martin Luther King Sr., amerikansk baptistpastor.
- 20 december
- Olle Ek, svensk skådespelare.
- John Sparkman, amerikansk demokratisk politiker, senator 1946–1979.
- 25 december – Humphrey Bogart, amerikansk skådespelare.
Avlidna[redigera | redigera wikitext]
Första kvartalet[redigera | redigera wikitext]
Januari[redigera | redigera wikitext]
- 5 januari – Albert Schultz-Lupitz, 67, tysk agronom.
- 20 januari – Job Adams Cooper, 55, amerikansk republikansk politiker, advokat och affärsman, guvernör i Colorado 1889–1891.
- 28 januari – James H. Slater, 72, amerikansk demokratisk politiker, senator 1879–1885.
- 29 januari – Alfred Sisley, 59, fransk målare inom impressionismen.
Februari[redigera | redigera wikitext]
- 8 februari – Leo von Caprivi, 67, tysk politiker, Tysklands rikskansler 1890–1894.
- 16 februari – Félix Faure, 58, fransk politiker, Frankrikes president sedan 1895.
- 18 februari – Sophus Lie, 56, norsk matematiker.
- 25 februari – Paul Reuter, 82, tysk baron och grundare av nyhetsbyrån Reuters.
- 28 februari – James Madison Wells, 91, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 1865–1867.
Mars[redigera | redigera wikitext]
- 1 mars – Philip W. McKinney, 66, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Virginia 1890–1894.
- 7 mars – Johan Raattamaa, 87, tornedalfinsk predikant, född och bosatt på den svenska sidan av gränsen, laestadianernas andlige ledare.
- 22 mars – Otto Myrberg, 74, svensk teolog.
- 24 mars – Marie Goegg-Pouchoulin, 72, schweizisk kvinnorättsaktivist.
Andra kvartalet[redigera | redigera wikitext]
April[redigera | redigera wikitext]
- 3 april – Theodor Decker, 60, finländsk arkitekt.
- 10 april – Horace Tabor, 68, amerikansk republikansk politiker och affärsman.
- 11 april – Gustaf Emanuel Beskow, 65, svensk hovpredikant, pedagog och politiker.
- 15 april – Karl Ludwig Kahlbaum, 70, tysk psykiater
Maj[redigera | redigera wikitext]
- 12 maj – Roswell P. Flower, 63, amerikansk demokratisk politiker.
- 19 maj – Charles R. Buckalew, 77, amerikansk demokratisk politiker, senator 1863–1869.
- 20 maj – Carlotta Grisi, 79, italiensk ballerina.
- 25 maj – Harrison Reed, 85, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Florida 1868–1873.
- Maj – Johanna Petterson, 91, även känd som Handelsman Johanna, Sveriges första kvinnliga handelsman.
Juni[redigera | redigera wikitext]
- 3 juni – Johann Strauss den yngre, 73, österrikisk tonsättare, dirigent och violinist.
- 10 juni – Hermann Willebrand, 83, tysk arkitekt.
- 13 juni – Lawson Tait, 54, skotsk gynekolog.
Tredje kvartalet[redigera | redigera wikitext]
Juli[redigera | redigera wikitext]
- 16 juli – Margaretta Riley, 95, brittisk botaniker.
- 26 juli – Ulises Heureaux, 53, dominikansk politiker, Dominikanska republikens president (mördad).
Augusti[redigera | redigera wikitext]
- 17 augusti – Erik Bøgh, 77, dansk författare.
September[redigera | redigera wikitext]
- 13 september – Johan Knutson, 82, finländsk målare.
Fjärde kvartalet[redigera | redigera wikitext]
Oktober[redigera | redigera wikitext]
- 5 oktober – James Harlan, 79, amerikansk politiker, senator 1855–1865 och 1867–1873.
- 22 oktober – Ernst Mielck, 21, finländsk kompositör.
November[redigera | redigera wikitext]
- 21 november – Garret Hobart, 55, amerikansk republikansk politiker, USA:s 24:e vicepresident.
- 26 november – Thomas Tipton, 82, amerikansk politiker, senator 1867–1875.
- 27 november – Guido Gezelle, 69, belgisk författare och präst.
- 28 november – Virginia di Castiglione, 62, italiensk agent, känd för sitt förhållande med Napoleon III och sin roll i fotografins historia.
December[redigera | redigera wikitext]
- 11 december – Carl Oskar Troilius, 86, svensk generaldirektör och riksdagsman.
- 22 december – Hugh Lupus Grosvenor, 74, brittisk politiker.
- 30 december – Axel Danielsson, 36, svensk socialdemokratisk politiker och journalist.[10]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Trinidad.html.
- ^ Historynet - The Wilcox Train Robbery
- ^ ”Inventors: Paperclip”. Arkiverad från originalet den 12 november 2022. https://web.archive.org/web/20221112123416/https://www.thoughtco.com/history-of-the-paper-clip-4072863.
- ^ Sverige 1900-talet – KF en folkrörelse med ideal, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”R.M.S. Oceanic (II)”. Jeff Newman. Arkiverad från originalet den 19 september 2009. https://web.archive.org/web/20090919061706/http://www.greatships.net/oceanic2.html. Läst 18 januari 2010.
- ^ ”FOA – 1899”. http://www.foa.dk/Forbund/Om-FOA/FOAs-historie/1890erne/Koebenhavns%20Tjenestepigeforening%20stiftes.
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 9 – Natten vid sekelskiftet
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 11 – Stockholm fick "kunglig" taxibil
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 11 – Kata agiterar
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör 1899.
