Överstekammarjunkare – Wikipedia

Kammarjunkare var en hovtitel med rang efter överstekammarherre.

Ämbetet inrättades vid det svenska hovet år 1783 av kung Gustav III som tillsatte sex överstekammarjunkarämbeten. Överstekammarjunkaren hade generallöjtnants rang.[1]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Öfverstekammarjunkare, 1904–1926.