Östergötlands museum – Wikipedia

Östergötlands museum
Östergötlands museum 2023.jpg
Information
PlatsRaoul Wallenbergs plats, Linköping
AdressGråbrödragatan/Vasavägen
Etablerat1939[1] och 1884[2]
MuseichefOlof Hermelin[3]
Webbplats
Östergötlands museum
Årets museum 2023.

Östergötlands museum är ett museum i Linköping i Östergötlands län i Sverige. Östergötlands museum utnämndes till Årets museum 2023.[4]

"Stiftelsen Östergötlands Länsmuseums ändamål ska vara att bedriva och befrämja kulturminnesvård och övrig museal verksamhet liksom annan därmed förenlig verksamhet, förvalta dess fastigheter samt utveckla museiverksamheten".[5]

Förutom visnings- och utställningsdelen sysslar länsmuseet även med byggnadsvård, arkeologi, konservering samt har ett eget bokförlag.

Som museets grundare räknas Anton Ridderstad. Hans donationer av både konstverk och pengar gjorde det möjligt att grunda ett museum. Andra kända namn som varit knutna till museet är Bengt Cnattingius, Sven E. Noreen och Gunnar Lindqvist.

Entrén sedd från söder

Museets nuvarande lokaler vid Vasavägen i centrala Linköping är en gul tegelbyggnad i funktionalistisk stil, som invigdes 1939. Museet hade då redan funnits i 75 år. För byggnadens utformning svarade arkitekterna Nils Ahrbom och Helge Zimdal. Över entrén finns en fasadfris över temat arbete och livsbejakelse av skulptören Ivar Johnsson. Byggnaden förklarades 1985 som byggnadsminne.

Utanför museibyggnaden finns några konstverk uppställda. Däribland runstenen Fv1950;341, som 1950 upphittades nära Nykvarn, som ligger nedströms Stångån, och marmorgruppen Hagar och Ismael i öknen (1884) av Alfred Nyström.

Museet innehar en stor samling konstföremål från medeltiden till idag. Ett flertal konstverk av östgötakonstnärerna Pehr Hörberg och Johan Krouthén finns utställda. Museet tar ofta emot vandringsutställningar och har en stor lokal som används främst för tillfälliga utställningar.

Museets fotosamlingar består av fotografier med anknytning till Östergötland. Bland annat har museet cirka 1200 fotoplåtar från Johan Emanuel Thorins dokumentation av Bjärka Säby från omkring sekelskiftet 1900.[6]

Östergötland

[redigera | redigera wikitext]

Basutställningen "Vägen hit" presenterar Östergötlands historia under de senaste 11 000 åren. Utställningen består av elva rum. Bland föremålen kan nämnas Bergsgraven: skeletten efter en stenåldersfamilj, funna vid Bergsrondellen i Linköping.[7]

Bildgalleri från basutställningen

[redigera | redigera wikitext]

Egyptiska fornsaker

[redigera | redigera wikitext]

Delar ur Otto Smiths privata samlingar visas sedan 1959 på museet. I Egypten har man velat ha tillbaka föremålen, men efter flera turer stannar föremålen på museet.[8]

Lillkyrkaorgeln

[redigera | redigera wikitext]

Kronologi:

  • 1735: Piporgel byggs av amatörorgelbyggare Carl Kindberg, organist i Skeda kyrka, Östergötland.
  • 1736: Orgeln säljs till Gistads kyrka, Östergötland.
  • 1746: Genomgripande ombyggnad av Jonas Wistenius, Linköping, varvid väderlådan och det mesta av pipverket förnyas. Positivet erhåller manualklaviatur med svarta undertangenter och omfång C - c³, kort oktav (45 toner). Fasadpipor: attrapper av trä. Disposition 1746 enligt musikskriftställare, topograf & genealog Abraham Abrahamsson Hülphers (1734-1798) samma som nuvarande med undantag av att det saknas pedal.
  • 1852: Tillbyggnad av bihangspedal av timmerman Anders Frisk, Bohus, (enligt påskrift på pedalvällbrädans baksida).
  • 1864: Positivet säljs till Lillkyrka kyrka, Östergötland.
  • 1873: Ombyggnad av orgelbyggare och -reparatör Anders Petter Kullbom, Linköping, (1817-1900). Troligen sätter han in, dels nuvarande manualklaviatur med omfånget C - f³, full oktav, där C#, D#, F#, G# och de översta tangenterna c#³ - f³ dock är blinda, dels nuvarande registerandrag.
  • 1884: Reparation av firma Johan Otto Baumgardt & söner, Linköping.
  • 1924: Positivet ospelbart och ersätts i Lillkyrka tills vidare med ett pedalharmonium.
  • 1943: Positivet säljs till Östergötlands museum, där det magasineras. (Inventarienummer A 12469.) Orgelhuset ställdes ut på museet, medan innerverket magasinerades. Senare kom även orgelhuset att magasineras.
  • 1965: En testamentesgåva inkommer till Lillkyrka församling från orgelkännaren och läkaren Einar Erici (1885-1965) för restaurering och återuppsättande av orgeln.
  • 2013: Lillkyrkaorgeln restaureras av orgelfirman Bergenblad & Jonsson, Nye, och sätts upp med återställd fasad i slottskyrkan på Vadstena slott och invigdesd den 27 augusti 2013.

Disposition:

Manual Pedal
Gedact 8' bihängd (1852)
Principal 4'
Octav 2'
Qvint 1 1/3'
Supra Octav 1'

Lista över Museichefer

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Wiki Loves Monuments databas, 6 maj 2017, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Bernhard Meijer, Theodor Westrin, Ruben G:son Berg, Verner Söderberg & Eugène Fahlstedt (red.), Nordisk familjebok : konversationslexikon och realencyklopedi, andra utgåvan, , läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kontakta oss på museets webbplats. Läst den 25 april 2023.
  4. ^ Östergötlands museum är Årets museum 2023Sveriges museers webbplats den 25 april 2023. Läst den 25 april 2023.
  5. ^ ”Östergötlands Länsmuseum”. Arkiverad från originalet den 19 juni 2006. https://web.archive.org/web/20060619162421/http://www.lio.se/templates/Page.aspx?id=14532. Läst 6 juni 2006. 
  6. ^ ”Fotosamlingar”. Östergötlands museum. http://ostergotlandsmuseum.se/pages/91. Läst 17 juni 2015. 
  7. ^ ”Vägen hit”. https://ostergotlandsmuseum.se/utstaellningar/aktuella-utstaellningar/vaegen-hit/. Läst 11 april 2023. 
  8. ^ Egyptiska samlingen stannar i Linköping Corren 13 maj 2009

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]