Ådalen – Wikipedia

För andra betydelser, se Ådalen (olika betydelser).

Bild av demonstrationståget tagen strax före klockan 15 den 14 maj 1931. Några minuter senare hade fem människor skjutits till döds av militären, och lika många sårats.

Ådalen är Ångermanälvens dalgång mellan Junsele och Bottenhavet,^[1] uppdelad i övre och nedre Ådalen. Den ligger i sin helhet i landskapet Ångermanland.

Området blev omskrivet av bland andra Pelle Molin i Ådalens poesi, och i senare tider av Birger Norman och Mauritz Edström. Nedre Ådalen, där älven bildar en bred mynningsvik, är känd bland annat för Ådalshändelserna i maj 1931^[2] och för sitt industriella arv.

Området var före industrialiseringens genombrott under 1800-talet en isolerad trakt med liten befolkning och tidsödande restider mot omvärlden på grund av naturen med många vikar och berg. Ökad efterfrågan på timmer till husbyggen, pitprops för att staga upp gruvgångar och järnvägssyllar skapade en snabb utveckling årtiondena kring 1900. Ångfartyg, telegraf och järnväg band samman Ådalen både inom och utom regionen. Efter en snabb tillväxt inom sågverksindustrin kom massaindustrins genombrott.

Från mellankrigstiden och framåt har genom rationaliseringar antalet sågverks- och massaanläggningar minskat, liksom antalet arbetstillfällen. Detta har påverkat befolkningsutvecklingen i området i negativ riktning.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

I Ådalen finns flera tätorter – bland annat Junsele, Näsåker, Sollefteå, Nyland, Bollstabruk, Kramfors, Lunde och Ramvik – varav de flesta vuxit upp kring industrin. Ådalen ligger huvudsakligen i Sollefteå kommun och Kramfors kommun. Ångermanälvens mynning kring Högakustenbron och Hemsön ligger delvis i Härnösands kommun.

Broar[redigera | redigera wikitext]

Ådalen har två kända broar, Högakustenbron och Sandöbron.^[1] Högakustenbron, eller Vedabron som den även kallas, korsar Ådalen nära älvmynningen. Längre västerut ligger Sandöbron, där E4 gick innan Högakustenbron byggdes.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ [a b] ”Ådalen - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A5dalen. Läst 19 oktober 2023. ^{[inloggning kan krävas]}
^ Tove Nandorf (13 maj 2006). ”75 år sedan skotten i Ådalen”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/75-ar-sedan-skotten-i-adalen/. Läst 7 oktober 2016.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Ådalen nu. Sollefteå: ADC Media. 2004-. Libris 9751231
Ådalenkommitténs publikationsserie. [Härnösand]: [Ådalensekretariatet]. 1980-. Libris 340174
Ahlgren Boel, red (1984). Framtiden i Ådalen: rapport. Ådalenkommitténs publikationsserie, 99-0346807-5. Bjästa: CeWe-förl. Libris 7647045. ISBN 91-7542-134-8
Andersson, Johanna (2007). Vandringsstaven har alltid följt mig: en arbetarkvinna från Ådalen berättar. Murbruk förlags historiska småskrifter. Lund: Murbruk. Libris 10310537. ISBN 978-91-976360-1-8
Boström Gunnel, Grundberg Leif, Puktörne Tommy, red (2005). Stora Ådalen: kulturmiljön och dess glömda förflutna : Styresholmsprojektet - en monografi. Arkiv för norrländsk hembygdsforskning, 0348-9620 ; 27. Härnösand: Länsmuseet Västernorrland. Libris 9976311. ISBN 91-85222-05-4 (inbunden)

[NE-1] [a b] ”Ådalen - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A5dalen. Läst 19 oktober 2023. ^{[inloggning kan krävas]}

[2] Tove Nandorf (13 maj 2006). ”75 år sedan skotten i Ådalen”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/75-ar-sedan-skotten-i-adalen/. Läst 7 oktober 2016.

[1]

[2]