Älvdalens kommun – Wikipedia

Älvdalens kommun
Kommun
SloganEn bra bit av Dalarna
Kommunens vapen.
Älvdalens kommunvapen
LandSverige
LandskapDalarna
LänDalarnas län
CentralortÄlvdalen
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd6 929 ()[1]
Areal7 142,68 kvadratkilometer ()[2]
- därav land6 871,32 kvadratkilometer[2]
- därav vatten271,36 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet1,01 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater61°14′00″N 14°02′00″Ö / 61.233333333333°N 14.033333333333°Ö / 61.233333333333; 14.033333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsMora domkrets (–)
Malungs domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2197[3]
Anställda675 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2039
GeoNames2726330
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Älvdalens kommun är en kommun i Dalarnas län. Centralort är Älvdalen, som ligger 37 km nordväst om Mora.

Kommunen har ett klimat som kan jämföras med Sydgrönland och utgör omkring en fjärdedel av Dalarnas yta.

Skiftande koalitioner har styrt kommunen som har haft en befolkningsminskning sedan 1990-talet. Turistnäringen dominerar norra delen medan industrisektorn dominerar den södra.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Idre, Särna och Älvdalen. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 Älvdalens landskommun respektive Särna landskommun, denna gemensam för Särna och Idre socknar och därur 1916 Idre landskommun utbröts. Indelningarna påverkades inte av kommunreformen 1952.

Älvdalens kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Älvdalens, Särna och Idre landskommuner och ingår sedan bildandet i Mora domsaga.[5][6]

Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för samiska[7], kommunnamnet på sydsamiska är Älvdaelien tjïelte[8].

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen utgör omkring en fjärdedel av Dalarnas yta. I kommunen finns nationalparker och naturreservat med en sammanlagd yta på mer än 1 800 km² [9]. Här finns också Älvdalens skjutfält, som är Sveriges största med en yta på 540 km².

Hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Genom kommunen rinner Österdalälven, med ett flertal vattenkraftverk. Det största av dessa, Trängslet, är med sin 122 meter höga damm näst Messaure landets största, sett till dammvallens volym.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Klimatologiskt är kommunen jämförbar med Sydgrönland, snö finns ca 150 dagar om året.[10]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

I Älvdalens kommun finns 71 naturreservat. Det finns 500 år gamla tallar i Björnåns naturreservat och naturreservatet Björnåsen är beläget på omkring 800 meters höjd.[11] Ovanliga lavar och mössor som Jättesköldlav, elfenbenslav, trådbrosklav, rödbrun blekspik, grynlav, knottrig blåslav och nordstjärnmossa hittas i Eländesgravens naturreservat.[12]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Distrikt (socknar) inom Älvdalens kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Idre-Särna församling och Älvdalens församling.

Från 2016 indelas kommunen i tre distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[13]Idre, Särna och Älvdalen.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns sju tätorter i Älvdalens kommun. I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Älvdalen &&&&&&&&&&&01863.&&&&&01 863
2 Idre &&&&&&&&&&&&0706.&&&&&0706
3 Särna &&&&&&&&&&&&0675.&&&&&0675
4 Rot &&&&&&&&&&&&0662.&&&&&0662
5 Västermyckeläng &&&&&&&&&&&&0382.&&&&&0382
6 Evertsberg &&&&&&&&&&&&0232.&&&&&0232
8 Brunnsberg &&&&&&&&&&&&0200.&&&&&0200

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2010 till 2014 leddes kommunen av en koalition mellan Centerpartiet, Moderaterna, Kommunlistan och Kristdemokraterna.

Efter valet 2014 leddes kommunen av Socialdemokraterna och Miljöpartiet.[14] Sedan 2019 leds kommunen av en koalition mellan Centerpartiet, Socialdemokraterna och Liberalerna.[15]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Sedan det första kommunvalet 1970 har Socialdemokraterna varit det största partiet i kommunfullmäktige och Centerpartiet har varit näst största parti i samtliga val utom i valet 2018 då Centerpartiet och Socialdemokraterna fick lika många mandat men Centern hade fler röster.[16] Inget i parti i kommunfullmäktige har någonsin haft egen majoritet. Samtliga av riksdagspartierna har haft representation i fullmäktige, men i kommunvalet 2006 förlorade Vänsterpartiet sitt mandat och i valet 2014 förlorade både Liberalerna och Kristdemokraterna sina mandat.[17] I valet 2018 återfick Vänsterpartiet och Liberalerna varsitt mandat.

Inför kommunvalet 2002 minskades antalet mandat i kommunfullmäktige till 35 från det ursprungliga 49.

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022[18]
Ordförande S Stig Olsson
Förste vice ordförande C Edita Pinxter
Andre vice ordförande C Kristina Wahlström

Mandatfördelning i Älvdalens kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPFRKKLSDÖVRÄPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970196113613
1961363
4983,1
44
1973175416412
17541642
4986,1
43
1976184316413
18431643
4988,1
3712
197921515413
2151543
4985,2
3613
198223414215
2341425
4986,9
3910
198523312416
2331246
4984,9
3514
19882223211414
222321144
4980,4
409
1991221229319
22122939
4981,5
3514
19942223113116
2223136
4981,7
3118
19985172359125
517235925
4974,66
3415
200211322335312
132233532
3570,69
2312
20061511316314
153634
3575,18
2213
2010141417116
14476
3578,75
2015
20141712384
172384
3583,48
1916
2018111351113
1135113
3584,30
2015
202211028104
1028104
3582,15
2114
  • Övriga 1970–1976 var Kommunal information
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Totalt har kommunstyrelsen elva ledamöter, Centerpartiet och Socialdemokraterna har fyra vardera medan Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kommunlistan har varsin.

Presidium 2018–2022[18]
Ordförande C Kjell Tenn
Vice ordförande S Peter Egardt

Kommunstyrelsens utskott[redigera | redigera wikitext]

Utskott[18] Ordförande Vice ordförande
Allmänna utskottet C Kjell Tenn S Peter Egardt
Barn- och utbildningsutskottet C Maria Eriksson S Mari Rustad
Samhällsutvecklingsutskottet S Mattias Högberg C Edita Pinxter
Vård- och omsorgsutskottet S Anette Eriksson C Karin Bogg

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd[19] Ordförande Vice ordförande
Jävsnämnden S Ulla Back Olsson S Maria Hinders
Valnämnden S Mari Rustad C Inger Nyberg

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Jord- och skogsbruket har traditionellt dominerat näringslivet, framförallt skogsbruket. Turistnäringen har dock vuxit sig starkare, i synnerhet i norra delen av kommunen där turismen dominerar med exempelvis Idre Fjäll. I södra delen av kommunen är istället industrisektorn dominerande. Tillverkningsindustrin sysselsätter ungefär 12 procent, vård och omsorg ungefär 17 procent och jord- och skogsbruk ungefär 9 procent. Bland större privata arbetsgivare återfinns förutom Idre Fjäll, Pressmaster AB och Wasasten AB.[20]

Idre sameby och Ruvhten sijte bedriver renskötsel inom Älvdalens kommun. Idre sameby är Sveriges sydligaste sameby och har sina åretruntmarker i Älvdalens kommun och en del av Härjedalens kommun. Ruvhten har sina vinterbetesmarker i Härjedalens och Älvdalens kommuner.[21][22]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

I kommunen finns fyra grundskolor varav två har högstadium, samtliga är kommunala.[23] Det saknas kommunal gymnasieskola varför kommunen samverkar med Mora och Orsa kommuner. Det finns dock en fristående gymnasieskola i kommunen, Älvdalens Utbildningscentrum.[24]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Älvdalens kommun 1970–2020[25]
ÅrFolkmängd
1970
  
8 970
1975
  
8 429
1980
  
8 348
1985
  
8 266
1990
  
8 353
1995
  
8 228
2000
  
7 718
2005
  
7 445
2010
  
7 207
2015
  
7 035
2020
  
7 033
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 503, eller 7,13 % av befolkningen (hela befolkningen: 7 052 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 249, eller 3,27 % av befolkningen (hela befolkningen: 7 617 den 31 december 2002).[26]

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna[redigera | redigera wikitext]

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Älvdalens kommun per den 31 december 2022.[27]

Nr Födelseland Antal Andel (%) Andel

i hela riket

1 Sverige Sverige &&&&&&&&&&&06343.&&&&&06 343 90,38 79,61
2 Tyskland Tyskland &&&&&&&&&&&&&084.&&&&&084 1,20 0,53
3 Norge Norge &&&&&&&&&&&&&068.&&&&&068 0,97 0,38
4 Afghanistan Afghanistan &&&&&&&&&&&&&063.&&&&&063 0,90 0,62
4 Thailand Thailand &&&&&&&&&&&&&053.&&&&&053 0,76 0,43
6 Eritrea Eritrea &&&&&&&&&&&&&046.&&&&&046 0,66 0,47
7 Finland Finland &&&&&&&&&&&&&034.&&&&&034 0,48 1,26
8 Turkiet Turkiet &&&&&&&&&&&&&034.&&&&&034 0,48 0,53
9 Nederländerna Nederländerna &&&&&&&&&&&&&031.&&&&&031 0,44 0,14
10 Myanmar Myanmar &&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021 0,30 0,02

Språk[redigera | redigera wikitext]

Älvdalens kommun uppvisar en stor språklig variation. I kommunen talas rikssvenska, älvdalska, sydsamiska samt Idre- och särnamål. Dessutom talas en rad olika invandrarspråk.

Älvdalskan hör till de egentliga dalmålen och talas i södra delen av kommunen i Älvdalens socken.[28] Ibland räknas den som ett eget språk på grund av sin mycket särpräglade karaktär och att älvdalskan generellt är oförståeligt för en talare av rikssvenska. Den har inte status som minoritetsspråk i Sverige, men talas av ungefär tre tusen personer.[29]

I socknarna Idre och Särna i norra delen av kommunen talas rikssvenska, Idre- och särnamål och sydsamiska. Området hade tidigare varit en del av Norge men blev svenskt i samband med freden vid Brömsebro 1645. Idre- och särnamålen räknas ofta som norska dialekter och särskiljer sig därför från både älvdalskan och rikssvenskan.[30] Det finns också en mindre samisk minoritet i området som talar sydsamiska. Arkeologiska spår visar på en lång och kontinuerlig samisk närvaro i området. Vid Grövelsjöområdet ligger exempelvis den övergivna samiska boplatsen Lappvollen som daterats till 1600-talet.[31]

Arkeolingvistiskt forskning, som kombinerar arkeologi med språkforskning, har gett nya insikter om norra Dalarnas äldre språkhistoria. Ursprungligen talades ett paleoeuropeiskt språk, som sedan blev ett substratspråk och ersattes av urnordiska och sydursamiska. Sydursamiskan är föregångare till dagens sydsamiska och förmodas ha etablerats redan under 200-talet e.Kr. i bland annat Dalarna och Härjedalen.[32] Under yngre järnålder präglades Mellanskandinavien av närvaron av två grupper, nordgermaner och sydsamer. Den så kallade fångstmarkskulturen i Mellanskandinavien sammankopplas ofta med den äldre sydsamiska kulturen.[33]

Det finns ännu inget officiellt namn på älvdalska för kommunen, men bygden kallas för Övdaln på älvdalska.[34]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Museum[redigera | redigera wikitext]

I kommunen finns tre museer – Särna skogs- och försvarsmuseum, Porfyr- och Hagströmmuseet samt Rots Skans - Älvdalens Hembygdsgård.[35]

Särna skogs- och försvarsmuseum är beläget i Lomkällan norr om Särna. Här visas, och informeras om, lokala natur- och kulturvärden exempelvis filmer om skidstjärnan Särna Hedlund och bygdens starke man Stor-Per Svensa men även om beredskapstiden. Centralt i Älvdalen ligger Porfyr- och Hagströmmuseet med "en omfattande samling bruks- och prydnadsföremål i porfyr, en utställning om framställningen av järnmalm" men också en större utställning av instrument som tillverkats av AB Albin Hagström. Företaget har tillverkat instrument för bland annat Frank Zappa, Elvis Presley och Calle Jularbo.[35]

Befästningsanläggningen Rots Skans byggdes 1677 då Karl XI regerade. Syftet var skydda mot norska anfall men den används numer som hembygdsgård och museum. Området gestaltar "bebyggelse, boendeformer och hantverk från sen medeltid till sekelskiftet 1900".[35]

Fornminnen[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 658 bekräftade fornlämningar i kommunen och 971 övriga kulturhistoriska lämningar. Bland dessa återfinns fossila åkrar, broar och kåtalämningar.[36] Däribland resterna efter en kåta där samen Jon Jonasson Fjällgren bodde i början av 1900-talet.[37]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver ett rött treberg, belagt med ett armborst, och däröver en av en vågskura bildad blå ginstam, belagd med en lie av silver.

Vapnet fastställdes för Älvdalens landskommun år 1946. Även Särna och Idre landskommuner hade vapen vid sammanläggningen 1971. Det skulle sedan dröja ända till 1991 innan Älvdalens vapen kunde registreras i PRV.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mora tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
  8. ^ Enligt kommunens webbplats
  9. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524190405/http://www.w.lst.se/template/NewsPage.aspx?ID=2915&epslanguage=EN. Läst 31 mars 2008. 
  10. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110508045134/http://www.alvdalen.se/sv/Kommunfakta/Kommunfakta/Storkommunen/. Läst 29 mars 2011. 
  11. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat.html. Läst 3 juni 2022. 
  12. ^ ”Eländesgraven”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/elandesgraven.html. Läst 3 juni 2022. 
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ Dalanytt (10 oktober 2014). ”Socialdemokraterna och Miljöpartiet ska styra i Älvdalen”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/5987395. Läst 3 juni 2022. 
  15. ^ ”Valresultat och mandatfördelning”. www.alvdalen.se. https://www.alvdalen.se/kommun-och-politik/kommunfakta/valresultat-och-mandatfordelning.html. Läst 3 juni 2022. 
  16. ^ Centerpartiet och Moderaterna fick lika många mandat efter valet 1991, men Centerpartiet fick fler röster.
  17. ^ Statistik från Valmyndigheten och Statistiska centralbyrån.
  18. ^ [a b c] ”Kommunens organisation 2018-2022”. Älvdalens kommun. 9 november 2018. Arkiverad från originalet den 9 november 2018. https://web.archive.org/web/20181109234952/http://www.alvdalen.se/sv/Puffar/Kjell-Tenn-c-blir-nytt-kommunalrad-i-Alvdalens-kommun/. Läst 9 november 2018. 
  19. ^ ”Nämnder”. Älvdalens kommun. Arkiverad från originalet den 10 november 2018. https://web.archive.org/web/20181110040422/http://www.alvdalen.se/sv/Kommun-och-politik/Kommunens-organisation/Namnder-test/. Läst 9 november 2018. 
  20. ^ ”Älvdalen - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A4lvdalen. Läst 3 juni 2022. 
  21. ^ ”Idre”. Sametinget. https://www.sametinget.se/idre. Läst 19 april 2023. 
  22. ^ Ljungdahl, Ewa (2013). Ruvhten sijte. Historia, kulturmiljöer & turism. Östersund: Gaaltije. https://www.gaaltije.se/wp-content/uploads/2022/02/RuvhtenSijte_130628.pdf. Läst 20 april 2023 
  23. ^ ”Våra grundskolor”. www.alvdalen.se. https://www.alvdalen.se/barn-och-utbildning/grundskola/vara-grundskolor.html. Läst 3 juni 2022. 
  24. ^ ”Gymnasium”. www.alvdalen.se. https://www.alvdalen.se/barn-och-utbildning/gymnasium.html. Läst 3 juni 2022. 
  25. ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 26 september 2022. 
  26. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 21 januari 2016)
  27. ^ ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 27 april 2023. 
  28. ^ ”Dalarna”. www.isof.se. https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-svenska-dialekter/utforska-sveriges-dialekter/sveamal/dalarna. Läst 27 april 2023. 
  29. ^ ”Älvdalska”. www.alvdalen.se. https://www.alvdalen.se/uppleva-och-gora/alvdalska.html. Läst 27 april 2023. 
  30. ^ ”Varför räknas inte alla Dalarnas dialekter till dalmålen? – Dalmålsakademin”. https://www.dalmalsakademin.se/dalmal/varfor-raknas-inte-alla-dalarnas-dialekter-till-dalmalen/. Läst 28 april 2023. 
  31. ^ ”Samisk förvaltningskommun”. Älvdalens kommun. https://www.alvdalen.se/kommun-och-politik/kommunfakta/samisk-forvaltningskommun.html. Läst 27 april 2023. 
  32. ^ Minerva Piha (2018). ”Combining Proto-Scandinavian loanword strata in South Saami with the Early Iron Age archaeological material of Jämtland and Dalarna, Sweden”. Finnisch-Ugrischen Forschungen No 64. https://journal.fi/fuf/article/view/66694. 
  33. ^ Inger Zachrisson, red (1997). Möten i gränsland. Samer och germaner i Mellanskandinavien. Stockholm: Statens historiska museum. Libris 7623500 
  34. ^ Sapir, Yair (2006). ”Elfdalian, the vernacular of Övdaln”. i Gunnar Nyström (red.). Rapport från första konferensen om älvdalska (Report from the First Conference about Elfdalian). http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:773379/FULLTEXT02.pdf. Läst 28 april 2023 
  35. ^ [a b c] ”Museer, gallerier och konst”. www.alvdalen.se. https://www.alvdalen.se/uppleva-och-gora/kultur-och-sevardheter/museer-gallerier-och-konst.html. Läst 3 juni 2022. 
  36. ^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 3 juni 2022. 
  37. ^ ”L2000:114 Kåta”. app.raa.se. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/0089f086-4130-4509-b90c-a9802b456a9c. Läst 3 juni 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]